Titt-in!

En liten titt-in i min lilla verklighet... Jag sitter i soffan, framför tv:n, med datorn i knät och en sovande dotter i rummet intill och njuter. Det här är lyx för mig. J är hos bror sin och jag tänker inte göra NÅGON nytta ALLS! KLockan är 21 och jag ska snart börja förbereda för natt. Jag orkar inte särskilt mycket och innan 22 måste jag bara sova. Så är det. För att fungera över huvud taget. Imorgon ringer klockan vid 6 igen och det är en lång dag imorgon! Jobb hela dagen och konsert hela kvällen/natten. En dag i taget. På söndag ska jag NJUTA av att år 2009:s vecka 47 är slut!

Idag jobbade jag till kvart över 3, då J och M hämtade mig på jobbet och vi for vidare till BVC. 1,5-årskontroll av M. Det är inte annat än att man blir stolt när det de frågar om är för oss självklart. Kan hon peka ut kroppsdelar, staplar hon saker på varandra, kan hon gå och hämta saker vi ber om, säger hon något, o.s.v. Om hon säger något? HA! Hon tjatar ju hela tiden! Både ett, två och till och med tre ord ibland. Och om hon har fler än 8 ord i sitt ordförråd? Eeeh, Japp! :) Därefter blev det vaccination av både M och J. Så nu är hela familjen vaccinerad och jag hoppas innerligt att vi klarar oss utan biverkningar! Jag kom lindrigt undan med en öm arm när jag tog sprutan för 3 veckor sedan. M sover i alla fall gott nu, och jag hoppas det förblir så. Jag behöver min sömn inatt. Men först ska jag njuta liiite till av att sitta här i soffan och lyxa!

Dags, jag vet...

Sorry för uteblivet bloggande på ett litet tag. Grejen är den, att ju bättre humör jag är på, ju mer ork jag har desto oftare och mer bloggar jag. Det är inte så att jag inte har något att skriva när jag är på dåligt humör eller är slut på energi, men det finns nackdelar med att skriva då. T.ex. 1:jag skriver det jag känner just då, vilket medför att jag fokuserar på det negativa, och det vill jag inte. 2:jag skriver saker som blir lite för privata, och det vill jag inte. 3:jag tycker inte själv att det är särskilt roligt att läsa bloggar där folk bara gnäller, och därför tänker jag inte bidra med en "gnäll-blogg". Men nu känns det bättre, så nu gör jag ett försök. Ett diplomatiskt "titt-in" från mitt liv just nu. Det är väldigt mycket just nu. Jag försöker formulera om frågan "Hur orkar jag?!" till ett påstående, nämligen "Hur jag orkar:". Jag orkar för att jag vet att det som tar tid just nu är saker jag älskar att göra. T.ex. älskar jag mitt jobb, och därför orkar jag jobba. Jag orkar för att det jag gör just nu är roligt. T.ex. kören och den stundande konserten. Jag orkar för att människorna omkring mig är underbara människor som jag älskar. J t.ex. Och M såklart! Så är det. Mycket tid går till kören. Helgen som varit gick till kören. Veckan som är just nu går till kören, i alla fall tisdag, onsdag, fredag och lördag. Sedan kommer luften att gå ur mig tror jag. Men jag älskar att stå på scen, så jag tänker inte gnälla! Och veckan som gått, har inte bara varit jobbig. Vi har haft en hel del mysiga stunder då också såklart! Här myser jag och M (och bebisen...?)




M:s nya favoritsyssla; baka! Och gravid som jag är kan jag inte annat än hålla med henne. Senaste favoriten är maränger med olika saker i. Sist blev det polkagrismaränger...




Måste ju slänga in en bild på pappa-mys också:



Idag har vi varit hos barnmorskan. Det är alltid häftigt att höra Labans hjärta slå för fullt, och förundras över att det faktiskt finns ännu en människa som är en del av vårt liv utan att vi är särskilt medvetna om det. Eller jag är, för nu kan jag inte gå snabba promenader längre utan att få förvärkar. Och det är jobbigt att ta på sig skorna eller ta upp något från golvet. Jag gillar dock min mage. Den är fin. Och sparkarna är underbara, fast en del börjar göra ont nu. M hade alltid huvudet uppåt när hon låg i min mage, så därför har jag aldrig upplevt de omtalade smärtsamma sparkarna upp mot revbenen. Förrän nu. Men det är häftigt. Vem vet, kanske är det sista gången jag är gravid någonsin?! Varför inte njuta då?! Det verkar vara fler än jag som njuter av att vara gravid. Det bara ramlar in gravida människor i min närhet! Häftigt! Vissa sörjer jag över för att de inte bor här så vi kan gå hemma samtidigt, och vissa kommer jag älska att gå hemma med. Mmm...

När M somnar klockan 8 och jag brukar lägga mig klockan 9 blir inte kvällen särskilt lång (hon strular lite vid läggning för tillfället). Jag har några minuter före min absoluta dead-line som är klockan 10. Men det är nog bäst att jag drar mig till sängen. Man vet aldrig hur natten kommer att se ut! Natten till idag sov M till 2 t.ex. Inatt hoppas jag hon sover! HELA natten. Och att jag måste smyga ut och iväg när jag åker till jobbet imorgon. Både för hennes och J:s skull!

Söndagsblogg.

Jag har två traditioner på söndagar. 1: prata med lilla mamma som har telefontid på söndag kväll och 2: att blogga om veckan som gått. Nu blev det ingen mamma idag, för hon är på Kanarieöarna, men blogg ska det väl bli. Även om jag fuskade lite igår. Veckan som gått har varit märklig. Det var första veckan efter lovet, vilket gav en viss trögstart och innan huvudet hade hoppat igång och jag visste ordet av var det fredag! Tiden går fort vill jag lova. Nu i efterhand känns det som att vecka 45 innehöll jobb. Bara. Men så var det så klart inte. Jag tränade någon dag, gick lite på stan någon dag och hade körövning någon dag. Men dagarnas namn har suddats ut. Veckans aha-upplevelse var nog i alla fall efter träningspasset i torsdags. Jag fick en sådan endorfinkick och var så lycklig! Jag försöker att påminna mig själv om det ofta så jag inte kommer ifrån träningen.
På grund av veckans gråhet när jag tänker på den såhär i efterhand, så ägnar jag mig mer åt helgen. Helgen började i fredags när jag kom hem. Vi hade E, M och W här och det var minsann på tiden! Det är så skönt att umgås med goda vänner som befinner sig i samma situation och är i samma skick som man själv när det blir fredag och jobbveckan är slut. Man kan päsa ner i soffan och gäspa åt höger och vänster och ändå ha trevligt ihop. Också blir det inte så sent...



I lördags, igår alltså, var jag ju ensam hela kvällen. M somnade halv 8 och då var jag helt färdig! Jag satt och pysslade lite med fars-dags-present till J och gick och la mig halv 10. Tur det, för vid 2 vaknade M och ville upp. Sedan sov inte jag så hemskt mycket mer, för är det någon som kan krångla runt i sängen så är det M. Hur kan en liten som hon ta upp så stor del av en dubbelsäng? Det i kombination med en obligatorisk oro för J när han kalasar drev iväg min sömn. Och idag var det upp klockan 7 som gällde. Som tur var hade jag en massa tvätt att ta hand om, för mornarna kan bli långa när man väntar. Vid 10 åkte vi till Ängelholm för att hämta J och säga hej till P-L och O och titta in nya lyan. Trevlig fika och sällskap väntade där och halv 1 begav vi oss till nästa ställe, farsdagmiddag hos J:s farmor och farfar. Skönt med lagad mat och någon som lekte med M, för varken jag eller J var särskilt pigga idag, av olika anledningar.



Vi kom hem vid 5 och det var J:s tur att vara M:s passupp, dels p.g.a. att hon suttit fast på mig sedan igår klockan 5 och dels för att hon kommer att göra detsamma imorgon när J ska på fotbollsgalan i Malmö. Jag stängde in mig vid datorn och de där två lekte loss. Jag passade på att prata i telefon. Det är så underskattat! Bara för att man inte hinner ses så kan man faktiskt höras på telefon! Hann med både systeryster och J i Uddevalla och L i Kristianstad. Skönt! Sörjer dock att ingen av dem bor här. Eller vi där. Fast de där 3 befinner sig på 3 olika ställen, så var "där" är vet jag inte.

Nu är klockan 21:08 och vi ska gå och lägga oss. Energi behövs och mycket snurrar i skallen just nu. Anonym blogg hade varit skönt ibland...

Jag förstår varför ensamma mammor söker...

Jag sitter här i min ensamhet och ska dra mig till sängen efter detta inlägg. M sover (till slut! ÄNTLIGEN!) och J är på galej i Ängelholm av alla ställen. Han ska sova där inatt nämligen, därav min ensamhet. Valet fanns såklart att följa med, men så pass gravid som jag ändå är och verkligen känner mig så kändes alternativet ensam hemma något mer lockande. Jag åker ner och träffar kära O och PL imorgon istället när jag ska hämta hem min man. På fars dag och allt. Han får se det som en farsdags-present att få festa loss ordentligt, sova ut imorgon och vara lite lagom bakis tills vi kommer och familjelivet är ett faktum igen. Kvällen gick till att söva M, och när hon väl sov var jag så trött, så jag fick knappt något gjort. Och nu är jag ännu mer trött och somnar när som helst, så det blir nog inga popcorn och mys-i-soffan den här gången. Jag gillar inte att sova själv. Tyckte inte om det när jag hade M i magen heller, OM det skulle hända något. Ännu mindre tycker jag om det nu, när jag har M utanför magen och någon I magen... Om det skulle hända något. Men det gör det såklart inte!
Veckan som gått ska jag redogöra för imorgon kväll, söndagstradition, men jag ville bara dela några tankar här nu också, delad ensamhet existerar inte. Eller något... Livet är rätt skönt ändå, det insåg jag när jag tränat nu i veckan. Tänk att det bara krävs ett träningspass för att endorfinerna ska dyka upp. Och ändå blir jag så förvånad över dessa lyckorus varenda gång! Varför tränar jag inte oftare? Tidsbrist... Orkbrist... Vad vet jag. Idag har i alla fall jag och J haft två timmars kvalitetstid på tu man hand. M var och lekte med J:s farmor och farfar och vi gick på stan. Själva. Kunde hålla handen och hångla i rulltrapporna (vår favorit, för då blir vi lika långa när J står ett steg under mig). J handlade massor, så klart. Det är han som är kvinnan i vårt förhållande när det gäller gå på stan och shoppa. Jag hittade i och för sig lite jag också. Ett par helt underbart sköna mammajeans, finns sådana liksom!!??! Jag var tvungen. För är det något som KAN dra ner mig nowadays så är det brist på normal-liknande kläder som inte får mig att se ut som en mamma-modell från -87 i någon gammal bok. Så nya jeans blev det och en svart tröja. Tack, tack. För övrigt ramlade resten av det inköpta ner i J:s kassar. Mysigt var det. Och gott var det med te när vi kom för att hämta M.
Nä, nu ska jag sova. Återkommer imorgon med veckan som gått. Och bilder kanske? :)

Smålands nyheter

En liten rapport från Småland kommer här. Vi har det så bra så bra så bra så vi blir alldeles bortskämda! Vi dök hit i torsdags, med tåg. Bara en sådan sak, att få åka tåg, i fred och bara läsa bok och kvällstidning, i fred. Torsdagen gick till att göra det man gör när man kommer hit. Ingenting! Och fikar då förståss... Jag sov massa middag, vilket min kropp tacksamt tog emot och på kvällen blev det ännu mer lyxigt. Jag och J begav oss till Jkpg för "måste-restaurangen" SOYA där vi åt gott och njöt av varandras sällskap. En underbar vintrig promenad trots 3 +grader genom en död stad innan vi satte oss tillrätta i biostolar för 2a gången denna vecka. J hade i och för sig  hunnit med ännu en bio mellan våra två gemensamma... För vår del blev det "Flickan som lekte med elden" och då detta inte är någon recensionsblogg ska jag inte skriva mycket om filmen. Helt kan jag inte låta bli dock. Den var vansinnigt bra! Som tur är har jag läst boken, vilket underlättar när man, liksom jag, har svårt att hänga med in i minsta detalj annars. Vi kom hem till varma nybäddade sängar kvart över 12.

Gårdagen var något mer schemalagd då vi tillbringade förmiddagen hos underbara M som jag bara sprungit på under åren som gått sedan vi slutade gymnasiet. Som tur är med vänner kan man fortsätta där vi slutade ungefär och då våra magar är gemensam nämnare nowadays var det inte svårt att få tiden att gå där inte! Så härligt att ses ju! När M skulle sova middag gick vi på Vgd-promenad "framme" och medan hon sov tiden ut i vagnen på altanen jobbade vi lite, jag och J. Känns det igen att man som lärare aldrig är ledig... ;) Eftermiddagen igår gick delvis åt systersonen H och lite födelsedagsfika där. Tänk så underbart det är att plocka ner M i en sulky och GÅ på 2 minuter hem till syster med familj och kaffe! Jag njöt. En snabbvisit blev det, för halv 5 hade jag minsann bokat baby-titt! Kusinen fick en liten, liten, liten bedårande bebis för två veckor sedan, och en sådan bara måste ju beskådas när vi väl är här! Det är ju så fascinerande!!! Kan man vara så liten? Tydligen. Det är TUR att jag är gravid själv, annars hade det varit jobbigt! Gårdagskvällen bjöd på kalas hos syster för H. Det blev tacos och framförallt mys i soffan med Idol, popcorn, godis och min farmors underbara choklad-banan-tårta. M somnade där och jag också nästan. Det var en trött jag som somnade igår kväll.

Idag sov vi till 10 och vid 13 var vi hos mormor och åt söndagsmiddag på en lördag. Vi, mor, far och syster med familj var där och avnjöt potatis, stek och brunsås. Marängswiss till efterrätt och sedan kaffe och kakor, förståss. Vi är ju i Småland! Det var helt fantastiskt att sitta där och insupa tillvaron, inte "kunna" göra någon nytta och lösa korsord! Njöt av J och av att kunna sitta där och bara vara hänvisade till varandra samtidigt som barnen roade varandra. Halv 6 begav vi oss därifrån för att få lite nytta gjord här hemma hos mor och far. Nu sover M, mor, far och J ordnar med lite kvälls-te och jag ska ge mig från datorn ut i gillestugan. Mys, mys, mys!!!
Lovet springer på och imorgon kväll är vanlig söndagskväll. Det ska bli spännande att se hur det blir att återgå till jobb och vardag på måndag igen. Jag återgår i alla fall som vaccinerad, vilket är skönt att ha gjort trots smärtor i armen vilket lett till att jag bara kunnat sova på höger sida sedan onsdags, men, men.

För övrigt njuter jag av att vara gravid nu när jag har tid att varva ner! Den lever rövare som aldrig förr och enligt "ring-testet" är det en liten kille därinne. Jag och M myste med magen tidigare idag:


Söndagsbloggande en måndag!

Så fick det bli när energin och orken inte fanns igår...
Helgen har varit väldigt surrealistisk, inte om den hade infunnit sig i detta skick för tre år sedan, men nu! NU var den surrealistisk! Festande två kvällar i rad var vardag för tre år sedan, men inte nu. Som sagt. I fredags efter jobbet dök syster med man upp och vi förberedde kvällen, lämnade bort M och inväntade bror med flickvän. Kvällen innehöll sedan kinamat, singstar, rödvin, whiskey, cigarrer, Ladies night (för damernas del) och senare utgång i Halmstad.
Karlarna stod för NHL, whiskey och cigarrer:



...och damerna för rödvin, singstar och... jaa... Ladies night!



För att nämna något om Ladies night var det väldigt kul att göra något bara jag, syster och brorflickvän, men just fenomenet Ladies night kanske inte riktigt var min grej. Jag är inte tillräckligt mycket lady för att uppskatta på tok för många småfulla, hysteriskt skrikande, tjejer, oavsett ålder, på samma ställe. Däremot var jag grymt impad av musik och dans! Hade kunnat sitta och titta och lyssna på sådan underhållning hur länge som helst. Men så länge orkar inte dansarna dansa, såklart. Efter showen åkte vi in till stan och sammanstrålade med våra äkta hälfter på nattklubben Bond. Det var inte helt nyss jag var där sist, så det var trevligt. Att komma ut i minglet, inse att det inte är något jag saknar särskilt mycket, dricka en milkshake för 34 kronor och åka hem vid ett-snåret kändes helt okej. Väl hemma hade vi det lika mysigt med udda "efterfestdiskussioner" som sig bör, godiskrig och kollektivtandborstning. Det var första gången vi tre syskon sov över ihop, utan några barn, och då får man gå tillbaka till barndomen.
Lördagens inledning med att gå upp när jag vaknade av mig själv, lägga mig i soffan med en bok, och inte bli tjatad eller klängd på var också värt sitt, trots värsta bakfyllan! (HUR kan man känna sig så bakfull när man inte druckit en droppe?!?!?! Det är för mig ett mysterium.) God frukost tillsammans, och sedan lurade vi iväg min syster till Väla och Helsingborg. Bror, brorflickvän, syster och systerman begav sig. Jag la mig i badet och J åkte och hämtade M hos hennes farmor. Gott.



De kom hem, lite gos, lite bus och sedan sov hon middag när jag hämtade mamma och systers tre barn vid tåget. Kort därefter begav sig även jag och J till Helsingborg där nästa festarkväll snart skulle ta vid. Syster visste ingenting och hade lite smått panik när vi kom till deras hotell med deras packning. Hon som trodde vi skulle vara kvar i Halmstad och ha kalas för alla som fyller år i oktober/november. Ack så hon bedrog sig. Lördagskvällen blev nämligen en överraskningskväll med samma gäng som på fredagen. Denna gång på Wallmans salonger i Helsingborg.



Utsökt mat, vansinnigt bra underhållning och riktigt ös. Vi hade skitkul rent ut sagt! Däremot fick jag en uppenbarelse om mig själv, jag TÅL inte schlager!!! I lagom dos, så länge det var liveuppträdanden, fine, men sen. Jag höll på att gå upp i atomer! Det var nämligen schlagerbar när kvällens underhållning var slut. Jag gick ut. Till slut åkte vi hemåt, väldigt nöjda med både fredag och lördag på samma gång. Syster och systerman begav sig till sitt hotell, jag och J åkte hem till bror och brorflickvän där vi sov.
Söndagen var skön. Vi låg i soffan och bara slappade, åt lite lunch och syster med man kom efter utcheckning. Därefter dundrade mamma, pappa och alla våra barn in och vi hade kalaset som syster trodde skulle ägt rum på lördagen i Halmstad. Livat värre och vi var helt slut.

Kusinerna:



Vi, mor och far begav oss till Halmstad vid halv 6, jag och J i pappas bil och de andra i vår bil med M. Det är LYX att få sitta fram BÅDA TVÅ och kunna PRATA när man åker bil. Tycker jag. Det saknar jag.
Försökte gosa med M så mycket hon och vi orkade igår kväll och pappa åkte hem till Vgd. Mamma stannade kvar. Natten inatt var inte helt rolig, då M vaknade vid halv 2 och gallskrek. Därefter somnade jag inte om på länge, och när klockan väl ringde hade jag varit vaken ett bra tag.

Jobb idag. Inga elever, men ändå. Hade önskat mer planeringstid. Jag blir ju aldrig färdig. Mamma tog med sig M och åkte till Vgd idag, eftersom att jag ska på konferens imorgon-onsdag, så på torsdag får vi träffa henne igen. Jobbigt! Jag saknar henne redan!

Dagen idag har varit väldigt mysig annars, för direkt efter jobbet åkte jag och fikade med E som jag inte träffat på alldeles för länge!!! HUR mysigt som helst! Helt utan barn! Hur ofta händer det?!! När fikan var slut tog J över och vi var på bio. Det var OCKSÅ hur mysigt som helst. Bröllopsfotografen var vi på, och därefter tog vi oss en titt på Halmstads nya café "Roberts coffee". Väldigt nice ställe där vi dock höjde medelåldern, men, men. Cyklade hem, gav maken ny frisyr och nu sitter jag här. Klockan är för mycket och jag har inte packat inför konferensen. Men inatt får jag ju i alla fall sova ostört. Hoppas jag.

Nästa blogg blir nog från Vaggeryd. För dit åker vi när konferensen är över och det lilla lovet vi har tar vid...


Tipp tapp tipp tapp...

Det känns lite så. När jag cyklar till jobbet och det är mörkt ute och träden sjunger Adventstid för mig på vägen. Poetiskt, inte sant!? Nåväl, julkänslorna kommer krypande i samma takt som löven faller av. Det finns inget så rofyllt som att sitta här på jobbet, helt ensam, med tystnaden och mörkret som sällskap. Det kan bero på den kontrast det blir när allt folk strömmar in och skolan lever igen, det kan ha att göra med att ingen snyter sig i mina byxor när jag sätter mig ner framför datorn här. Vad vet jag?!
Denna vecka ett liv so far. M har varit vaken natten mellan söndag och måndag och även natten mellan måndag och tisdag. Jag var ett vrak dessa dagar kan jag berätta. Tisdagen blev kören inställd för mig p.g.a. nära förestående nervsammanbrott p.g.a. sömnbrist och jag la mig klockan 9. Alldeles för sent för en sådan dag, men ändå. Återbesök för M.s öron vilka hade en inflammation för två månader sedan, men de såg bra ut. Däremot tyckte de att hon hade influensasymptom då hon var väldigt rosslig och hostig. Jag blev rätt skraj där ett tag, jag är ju inte vaccinerad! Men efter lite prat med sjukvårdsupplysningen lugnade jag mig, de trodde absolut inte att det är någon influensa över huvud taget. Då blir man ju sjuk!! Och DET är inte M. Full speta hela dagarna, sömnbristen till trots. Nu har hon dock sovit två nätter i rad och jag börjar sakta men säkert att känna mig som en människa igen. Igår var hon dock hemma från dagis p.g.a. hostan och så. Då var lilla mamma här och var barnvakt. VILKEN lyx det ÄR! Ska återigen undvika ämnet om önskan att ha närmre till mina föräldrar.
Anyway. Gårdagens kväll tillbringades hos en granne på "Mary Kay-möte" eller vad man ska säga. Ganska lyxigt att sitta där och bli omhändertagen och uppsminkad.
Två dagar kvar med jobb innan helg och sedan "lov". I alla fall för eleverna. Jag jobbar mån-ons nästa vecka. Men den veckan ger jag mig på här på söndag kväll som vanligt. Lite bilder då också.
Helgen ska bli härlig och familjär! Morgondagens kväll blir det Ladie´s night med syster och brors flickvän. Men först middag hemma med karlarna också. M ska sova borta, så på lördag blir det sooooooooooovmoooooooooooorgooooooooooooooon. Thank you!
Spöket Laban är galen. Sparkar dygnet runt, jämt. Magen börjar bli stor och jag försöker njuta av den mellan varven.
Nä, snart dags för lektion och sedan lite träning!

Hej hopp, söndagskväll igen... here we go....

Jag gillar faktiskt söndagskvällar. Kanske för att jag gillar att planera, och vi planerar alltid veckan som kommer på söndagen... Skum anledning till att gillar söndagar?! Kanske. Jag såg en film en gång där de drev med en tjej som, liksom jag, var kontrollfreak. Hon planerade när hon skulle planera. Sådan är jag också! Söndagar planerar vi. Vårt liv skulle liksom inte riktigt fungera om vi inte hade en planeringstid någon gång i veckan.

Denna helg har varit hektisk på ett rätt härligt sätt. I fredags avslutades jobbet vid 14 och bilfärd mot Vaggeryd tog vid, och idag återkom jag till Halmstad vid 15:30. Det har varit en riktigt familjär helg i Vaggeryd, med massor av kalas och kusiner och syskon och badkar och höstlöv och lite jobb... Har jag sagt att jag som relativt ny lärare ALDRIG är ledig...? Förmodligen. Så lite jobb blev det också. Dagen idag ägnades dock åt syster med barn. Det är ju helt underbart att komma dit, kunna sitta ner med en kopp kaffe medan M och systerdottern A stänger in sig på A:s rum och leker... Tänk om vi hade haft 10 minuter promenad dit istället för 1,5 h bil!!! Dödfödd diskussion, just det.
Veckan som kommer är relativt intensiv den också:
Måndag: Jobb till 16, MVC 17 och sen ska maken på fotboll 19
Tisdag: Jobb till 16, kör 18
Onsdag: Jobb till 14, dagishämtning och "hudvårdstjohejsan" 18
Torsdag: Jobb till 14, sen får det nog bli lite träning (och slapp hemmaeftermiddag!!!)
Fredag: Jobb till 16, syskonen hit (alla mina, med bihang) och sen blir det till att lämna M och förbereda kvällen med middag och så allihop för att sedan bege oss (i alla fall den kvinnliga delen av oss) till Ladies night.
Lördag: kommer resten av familjen, alltså mamma, pappa och systerbarnen ner hit och det blir familjär helg på högsta nivå. Igen.
Söndag: Vilket skick kommer jag att vara i nästa gång det är dags att planera?! Vem vet... Den som lever får se. Jag hinner förhoppningsvis blogga någon gång häremellan också.
Hoppas ni står ut utan bilder den här gången, bättre att höra av sig utan bilder än att inte höra av sig alls... eller?
Nu blir det mat framför sporten, Parlamentet och ev. någon film, om jag fortfarande är vaken då...
Förresten har kusinen fått en bebis till. Vilken tur att man är gravid, lagom avis jag hade varit annars... :) Grattis F till lilla Meja i alla fall!

Kommer att gå och lägga mig med skräckblandad förtjusning ikväll...

Ganska snart också. Ska jag gå och lägga mig. Klockan är nu 10 i 8, och direkt när pizzan slunkit ner blir det sängen. För natten till idag var det i och för sig förvisso också sängen, men i vaket tillstånd. M är sjuk. Eller, hon har feber i alla fall. Därav en nattlig sömn på ungefär sammanlagt 1 timma. Mer än så behövs inatt kan jag säga. Veckan som ligger framför är FULL på alla håll och kanter. Ungefär såhär ser det ut:
Måndag: Jobb till 8 på kvällen (inklusiver lektioner, EVK och föräldramöte på kvällen, vilket jag ska hålla i alldeles själv för första gången i mitt liv)
Tisdag: Jobb till 2, eller i alla fall lektioner, tillkommer sedan planeringstid (vilken behövs till 100%!!!). Kören halv 6 - halv 9.
Onsdag: Jobb till 12, eller i alla fall lektioner, tillkommer sedan planeringstid (vilken fortfarande behövs till 100%). Drop-in-fika på dagis, och som grädde på moset kalas för ällingen som fyller år. Jag kommer förmodligen att sitta som en uppstoppad zombie i ett hörn när kalaset väl är igång, men ändå.
Torsdag: Jobb till 4. Mamma kommer hit. *Haaaaaaaaallelujah! Haaaaaaaaaaallelujah! Hallelujah, hallelujah, halleeeeelujah* Eller någon liknande reaktion.
Fredag: Jobb till 2, därefter bär det av till Småland. Det ska bli sjukt skönt kan jag säga. Jag har varit där på tok för lite sedan jag började jobba. Och jag ska inte ödsla tid och energi på att beskriva dödläget med min familjelängtan här. Inte idag i alla fall.
Summa kardemumma av denna veckoplanering är väl på ett ungefär: JAG MÅSTE FÅ SOVA, VARJE NATT. MÅNGA TIMMAR! Spänningen är olidlig.

Helgen har annars varit bra, trots en oväntad öppning i fredags då jag blev inlåst på jobbet. Hur lyckas man? Jag lyckas. J och M stod på andra sidan rutan och pekade. "Maammaaa" såg jag att M sa. Och där stod jag och kom inte ut. For direkt till Falkenberg på vagn-köpar-tripp. Nöjda åkte vi därifrån med en Carena double swing syskonvagn. Den uppfyller nästan alla mina "krav". Allt utom att när bebisen är för stor för liggdelen måste den sitta framåt vilket jag inte gillar. Lösning på detta? Alternativ 1: Då är M så stor att hon inte kommer vilja åka vagn, och bebisen kan då ta över M:s gamla vagn och M får inta ståbräda. Alternativ 2: Om M fortfarande är så lat att hon ska åka vagn får vi väl helt enkelt sälja denna och köpa en syskonvagn där båda sitter mot mig. Det återstår att se. Idag har vi i alla fall presenterat vagnen för dess nya hem. Mest för att se hur det funkar att dra åbäket upp för trappan och få in den genom dörren. Jag ville även känna lite hur mycket plats den tar i hallen. Jag tycker det fungerade över förväntan! Det känns bra.



Efter vagninköpet kom vi hem vid 7-tiden, och heltidsarbetande gravid småbarnsmamma som jag är somnade jag i första bästa plana mjuka möbel vid 7-tiden och vaknade kvart över 8. Då hade min käre make lagat mat och det blev lite Idol innan jag fick fortsätta sova, i rätt möbel.
Lördagen var en duktig dag. Jag handlade, med M för att J skulle kunna göra det han behövde hemma. Vi byttes av och han åkte vidare och handlade lite annat inför kvällen med M så jag kunde baka. Bakade och lagade mat och diskade och bakade, och när "hemma-fru-stämpeln" satt som tomtens OK-stämpel på julafton kom bror med flickvän. Då sov M och vi kunde äta både mat och efterrätt/fika i fred innan hon vaknade. Duktig tjej. Segade ihop med bror och flickvän och donade ännu mer inför kvällen. Bror och flickvän åkte hem, P-L, O och lille K dök upp vid 7. Då sov M för natten (trodde vi) och en trevlig kväll tog sin början. God mat, gott sällskap och någonting på tv som jag valde att ignorera... Mest p.g.a. resultatet. Vid 12 åkte gästerna hem och vid 1 vaknade M och höll sig i det tillståndet med tillägg av feber resten av natten.

Dagen idag har mest varit ett "håll-dig-på-benen-projekt". Men lite har vi fått gjort. På förmiddagen var M så pass pigg att vi gungade lite. Och testade nya vagnen.



Efter att hon sovit middag var hon inte pigg längre, och gnäll har varit dagens melodi. Vi har dock städat och tvättat en del och jag har pulat lite grann med alla miljoner foton och pyssliga böcker med allt möjligt jag har i farten. Det känns bra! M somnade vid 7 utan att fått i sig någon mat (1,5 tänder har brutit igenom idag, därför ingen matlust? Därför feber?) och nu väntar vi på vår mat. Sedan blir det sängen som sagt. Får se om det blir gästrum för min del till slut... I hope not...


För övrigt ser magen ut såhär idag, och nej, jag ser inte ett spöke, jag försöker hålla ögonen uppe i ett väldigt trött tillstånd... ;)


Blandat med chokladklabb!

Lite blogg såhär från höstrusket. J är och tränar fotboll. UTE! Jag är inte avundsjuk alls faktiskt! Jag sitter hellre här, i värmen med chokladklabb och njuter av sparkar och kväll. Chokladklabb? Vad det är för något? Jo… det är något man bara får äta när man är gravid, typ. För det är sjukt onyttigt, men ack så gott. Jag vet inte vad det är för något som bor i min mage, men jag är så sugen på choklad JÄMT ungefär. (Nu sparkade den så magen bubblar…) Chokladklabb är strösocker, kakao och vispgrädde utrört till en ”smet” typ. Någonting som jag brukade göra hos min mormor när jag var liten, helst med kokt vatten i, så det blev någon form av varm choklad. Men nu är det ingen här som ber mig hälla i kokt vatten, och då får det bli chokladklabb i dess renaste form! Underbart! Igår blev det chokladmousse från ett recept på gräddpaketet… Men det gick inte ner. Det var för mäktigt. Lite konstigt är det, det där när jag är gravid. Jag som aldrig bakar, bakar helt plötsligt! Och jag som inte ätit godis knappt sedan jag blev gravid med M är godissugen KONSTANT nu. Jag säger då det. Tur att jag tränar lite grann, cyklar till och från jobbet (40 min) varje dag samt jobbar på en skola belägen på fyra våningar med trappor däremellan. Jag har blivit så vansinnigt gravid helt plötsligt. Varifrån kom magen? Och livet där inne!? Och ryggvärken, men den skiter vi i. Nog om det. Livet är behagligt. Jag njuter av sparkar som aldrig förr, det är ju så HÄFTIGT! Det börjar hända lite saker på helgerna nu som liksom lyfter hela vardagen, me like. Det hela lyfts ju så klart av att jag fullkomligt älskar mitt jobb och njuter av att vara där varje dag! Sedan att det finns lite moln under veckorna, det hör väl till. Idag har vi i alla fall haft en mysig eftermiddag då jag kom hem lite tidigare än vanligt. Vi var på Galgberget och njöt av höst och varandra. Väldigt mysigt! Sedan begav det sig hemåt till kokt potatis, sprödbakad torsk och smält smör. Underskattad bonnamat…

Upptäcktsfärd i skogen på Galgberget:



Bus med pappa som orkar lyfta hur mycket som helst..:


M blir större och större, pratar mer och mer och är så himla rolig hela tiden! Njuter av henne också. Titta bara vad stor hon har blivit!!


Idag har min lilla tjej flätor:


Dagispersonalen kunde med att fråga om det var J som gjort dem!? Okej att han är ”dagispappan” i den här familjen, det är bara han som lämnar och hämtar p.g.a. bättre tider än jag, men vid frisyrer går ändå gränsen. ;)

Jag har en underbar balans i livet just nu, mellan jobb och familj. Det som inte riktigt får plats är väl någon form av ”fritid”, för när kvällen väl kommer är jag RÄTT trött… det är ju inte bara jag som lever av min energi… Men hellre så här än för mycket av ingenting. Jag tänker inte på hur det kommer att bli när jag ska gå hem igen, det är länge kvar… även om tiden aldrig någonsin tidigare gått så här fort! Det verkar som att jag redan är i vecka 23 till exempel. Jaja. Nä, nu blir det nog lite piano eller pyssel eller…. MER CHOKLADKLABB!


Blogg från jobbet!

Tänk att en skola som annars är så full av liv kan vara så lugn och tyst och ödslig. Klockan är 10 i 5 och jag är mitt emellan jobb och kör. Jag slutade kvart i 4 och kören börjar klockan 6, och då kan jag lika gärna sitta kvar här och göra nytta som att stressa hem och stressa iväg igen. Så nytta gör jag, så gott det går. Nu behöver huvudet en paus, för det fungerar inte hur länge som helst. Annars?! Jaa.. jag har blivit jättegravid helt plötsligt känns det som. Magen kom från ingenstans och spöket laban lattjar runt som bara den. Hur många ben har h*n? Men jag mår bra! Oförskämt bra i jämförelse med när jag väntade M. Kanske hade jag för lite att göra när jag väntade henne? Jag bara gick runt och kände efter hur jag mådde liksom.
Denna vecka är skön. J:s hemtenta är färdig, fotbollen går på lågvarv och jag har "bara" 3 lektioner per dag. Det är skönt. Jag tar en vecka i taget och inser att jag nästan jobbat halva terminen! Tiden bara springer iväg verkligen. Det finns mycket att se fram emot, kanske är det därför. Jag trivs så vansinnigt bra på jobbet, kanske är det därför. Vad vet jag?! Jag njuter av dagen och tar allt som det kommer. En bra dag låter det så här. Fast jag är trött. Kanske behövs lite extra järn? Får väl se vad BM säger nästa gång.
Nä, lite mer nytta ska göras. Hörs och ses.

Ingen kommentar...

Jodåsåatt eh... Full fräs och igång med allt igen! Nu känner man att man lever vill jag lova. Var så vansinnigt uppåt och i fas i måndags, men det sket sig rätt snabbt... Jobbet tar verkligen aldrig slut! Varenda liten minut som jag planerar är så värdefull, så minsta lilla sak som dyker upp raserar snabbt kan jag säga. Både igår och idag. Igår satt jag på jobbet halv 7 till 6, sedan blev det kören och jag kom hem halv 9 igår kväll. Inte i ett helt fördelaktigt skick. Ramlade i säng i princip direkt och såg fram mot en god natts sömn. Trodde jag. Halv 12 till halv 3 var M vaken. Den tid på natten jag helst aldrig upplever. Inte vaken i alla fall. Jag var så trött så jag grät och bäddade till slut ner mig i gästrummet. Varför inte liksom. Fyra timmar senare ringde klockan, och det kändes väl ungefär som att någon drev med mig. Men upp kom jag, och ut i 2 minus på cykel 20 minuter kom jag också, och där någonstans vaknade jag nog. Tror jag. Fullspäckad dag på jobbet med fyra lektioner av fyra möjliga exklusive massa problem som egentligen ligger utanför lärarens roll samt miljoner med saker som ska rättas. Jag blir aldrig färdig! Släppte allt 20 i 4 i alla fall och begav mig hemåt eftersom att jag skulle hämta M. Det börjar ta emot att cykla nu faktiskt med mage och vinterkläder och allt. Men, men. Eftermiddagen har jag ägnat helt åt att mysa och njuta av min underbara dotter som jag inte träffade över huvud taget igår. Nu när hon somnat och J kommit hem från sin dag ska jag sätta mig och.... just det, rätta prov och planera lektioner...
Insåg nyss att jag gått med tröjan bakochfram hela dagen. Det är väl en rätt bra summering på i vilket skick jag befinner mig i för tillfället. EN dag i taget... EN dag i taket... taget!


Från en verklighet till en annan!

Sitter här med lite tid som damp ner från himlen i form av en man som söver en dotter och en mamma som just åkt hem till Småland. Var ska jag börja tycks? Är hemma från Grekland. Tillbaka i verkligheten, min svenska verklighet. Från en till en annan. Från en verklighet bestående av gudomlig frukostbuffé, typ 2 beslut om dagen (vad gör vi idag/vad äter vi ikväll/vilken drink (glass för min del) blir det till efterrätt/bada nu eller senare), värme, sol, mycket kärlek, mycket kvalitétstid och bara glassa till en verklighet med en klocka som ringer 6:10, mycket kläder, havregrynsgröt till frukost och 200 beslut i minuten. Så kan det vara. Vet inte vilken verklighet jag tycker bäst om, men hoppet däremellan är tungt. Hur orkar folk? är den stående frågan när jag kommer hem vid halv 5-tiden och vill göra så mycket men orkar så lite. Anyway.
Grekland.
Vi har njutit och njutit och njutit och njutit. Av allt man njuta av ska. Väder, människor, mat, dryck (glass), varandra, livet, den kommande bebisen som försökt sparka sig hem till Sverige o.s.v. Vi bodde på ett 4-stjärnigt hotell mitt inne i Rhodos stad och varje dag var som en klarblå himmel, vilket vi också såg varje dag. Den blå himlen alltså. Det enda molnet på vår lilla himmel i vår lilla surrealistiska bubbla var saknaden av M. Det gick bra de flesta dagarna, förutom en, då jag tillät mig att bryta ihop lite smått framför foton och film på mobilen av hennes första steg... Men det gick över till slut. Visste ju att hon hade det bra här hemma med sin mormor. Inga direkta anekdoter intressanta nog att spilla massa plats här på, bilderna hamnar på Facebook om datorn och tiden är på min sida. Igår kom vi i alla fall hem från vår bröllopsresa och då bröt jag ihop igen. Av glädje! Känslan av att få se, träffa, krama och pussa M igen var obeskrivlig! Jag har aldrig någonsin upplevt något liknande. Hon kiknade av ett gurglande överförtjust skratt när hon fick syn på oss och jag ville aldrig släppa henne! Tänk att en unge kan ändra sig så mycket på en enda vecka! Hon är ju stora tjejen helt plötsligt känns det som. Gårdagen innehöll inte så mycket uppackande och jobbförberedelser som hade behövts, men själen fick sitt. Mycket dotter-gos och mamma-prat. Hon stannade ju till ikväll kära mamma som underlättar vårt liv till tusen.
Idag ringde klockan, och istället för att bege sig ner till vår himmelska frukostbuffé var det in i den svenska verkligheten som gällde och idag har jag smällt av 4 lektioner av 4 möjliga utan någon vila däremellan, knappt ens lunch. Skärpning! Måste tänka på bebisen... Men så är det. Priset att betala för en himmelsk vecka borta. Jaa, nää, vad finns att säga mer? Underbar resa bakom oss, laddade till 1000 att ta tag i livet här hemma och med underbara minnen att njuta av för alltid. Typ :)

Hej fr[n Rhodos!!!

Japp, h'r sitter jag p[ ett internetcafe/sportbar och vad 'r v'l en b'ttre syssels'ttning f;r lilla mig n'r J kollar Liverpoolmatchen 'n att sitta lite vid datorn. Vilket kalasst'lle d'r b[das behov kan m'ttas. S[ urs'kta att det inte finns a, a och o med prickar ;ver.
Vi har det s[ bra man bara kan ha det! Vi bor p[ v'rsta lyxhotellet 2 meter fr[n stranden typ. Hur fint och lyxigt som helst med folk som b'r ens saker och l'mnar frukt p[ rummet och s[. Enda nackdelen 'r att man inte f[r se ut hur man vill n'r man 'ter, men men, det kan man v'l leva med en vecka som den h'r. J f[r inte ha kortbyxor i restaurangen, men, men. Vad vi 'n g;r utbrister J : "Det h'r 'r livet". Allt fr[n k'kar v'rldens finaste frukostbuffe, ligger i havet, vid havet, p[ havet, k'kar 5r'tters lunch varje dag eller strosar runt i stan. Oavsett, s[ 'r det livet tydligen. Fast jag kan inget annat 'n h[lla med! Vi njuter verkligen! Av maten, v'rmen, varandra och ledigheten fr[n allt. Idag har vi t.ex. varit p[ b[tutflykt och solat och badat och njutit till max! Imorgon blir det en bussutflykt, lite kulturella vill man ju vara mellan alla ;l och lata dagar. Eller?
Vi har verkligen sl'ppt allt som har med hemma att g;ra, f;rutom M d[. Saknar henne s[ det g;r ont! Kan inte h[lla t[rarna tillbaka n'r jag tittar p[ korten jag har med p[ henne, men f;rs;ker koppla bort det s[ gott det g[r. Hon har det s[ bra, s[ bra hemma s[...
N'''.... ska v'l ta och surfa vidare lite. Det 'r v'l inte s[ j'ttel'nge kvar p[ matchen, och d[ t'nker jag inte sl;sa bort tiden h'r!!
ha det s[ b'st d'r hemma och hoppas ni kunde l'sa detta 'ven utan prickbokst'verna.
ps. bebisen trivs h'r i alla fall, sparkar som bara den!!!

En dag i taget!

Ibland finns det en gnutta tid över till blogg, men inte ofta. Nu är en sådan gnutta. Livet rullar på, vi gör så gott vi kan. Just nu är det en dag i taget och nedräkning till bröllopsresa! Det händer inte så mycket här, mer än det vanliga. Jobb, vardagspussel och sparkar. Igår jobbade jag till 4, och hade kören vid 6, och tiden däremellan slog jag ihjäl på stan med min kära familj. Det var tanternas dag på stan tror jag. Först mötte vi en liten tant typ 80+ på sparkcykel!! SÅ roligt! Skulle ju haft kamera liksom. Hon sparkade fram som om inget hade hänt och verkade helnöjd. Hade hon parkerat rollatorn bredvid den och tagit fel? Senare mötte vi en liten hopkrupen tant i helblå dress och stor, blå hatt med rollator varpå M pekar på henne och säger "Mamma!". Ehh... nja... tack ska du ha, men kul var det! Vi var på date också alla 3. Åt gott på uteservering, 2 för 1. Ekonomiskt! Välbehövligt ekonomiskt eftersom att pengar är något som inte riktigt existerar i vår värld. Fick fotona från bröllopet igår... och de 7000:- hade ju suttit fint någon annanstans. Men, men. Tur att vi jobbar och drar in lite. J fick samtal från sin rektor häromdagen som erbjöd honom utökad tjänst. Nu blir det plugg 100% och jobb 50% för hans del. Som sagt, en dag i taget. EN. Idag har jag haft syster och systerdotter här. Jättejättejättemysigt! Bara ha vardag ihop! Jag lider något fruktansvärt över att bo så långt ifrån min familj. Går inte att beskriva. Men det är ett död-läge, för jag vägrar flytta härifrån, och de vägrar flytta hit. Så så var det med det.
Nä, nu blir det Idol. Om jag håller mig vaken. Imorgon blir det träning innan jobbet. Skönt! :)

Om

Min profilbild

Tilda