29 år

Då var man ett år närmre 30, vilket inte stör mig nämnvärt. Jag trivs väldigt bra med livet just nu och vill varken vara yngre eller äldre. Skönt det!
Veckan som varit, fram till den stora dagen, var intensiv. Framförallt med en icke-existerande helg bakom sig som ju innehöll jobb för mig och talangläger för Jimmy. Energin var inte på toppnivå i måndags då det var dags att jobba igen, men det gick bra ändå.
Så i onsdags var det dags. Sång 06:15, några paket, tårta på jobbet, tårta efter jobbet och på kvällen fler paket, tårta och mys i soffan. Annars var dagen sig lik tycker jag. Bästa födelsedagspresenten, levererad av maken, kom i efterskott, nämligen idag:



Japp, så är det! Familjen Karlsson utökas till 5 stycken i  sommar!!! Det känns helt fantastiskt och jag bara njuter, nu när spyorna lagt sig... Detta verkar dock vara en lite skygg krabat då den inte alls ville ge oss någon skarp bild, men att ligga där på britsen och se sin lill* på tv:n framför är en underbar upplevelse! Jag ville aldrig att det skulle ta slut!
Slutet på veckan blir 100% kalas då hela min familj + mormor kommer ner imorgon för att fira. Några stannar även över natt. Mycket mysigt! Moa har två barnkalas i helgen, så det blir kalas för hela slanten!
Nä, teet i favoritfödelsedagskoppen/muggen är slut. Nu blir det jobb innan storasystrarna ska hämtas!

Bryt ner livet!

Det är så lätt att stirra sig blind på hur jobbigt allt är, eller tungt, tråkigt, för mycket eller vad det nu kan vara. Varför är det så lätt att klaga? Jag gör allt jag kan för att inte hamna där, men det kräver viss träning. Denna vecka praktiserar jag sådan träning då vi har en massiv vecka. Jimmy hade tränade Leikin måndag och tisdag, hade öppet hus på jobbet igår och träningsläger med Hallandslaget fredag till söndag nu i helgen. Till på köpet jobbar jag på lördag då vi har öppet hus. Och väljer jag att se på hela denna vecka som ett massivt block, blir det väldigt jobbigt. Tungt. Tråkigt och för mycket!

MEN! Om jag bryter ner veckan i enstaka dagar, förmiddag/eftermiddag. Kväll. Då är det faktiskt inte så farligt! För mellan all fotboll och allt jobb är hög kvalitet! Idag t.ex. har ingen av oss något. Båda var hemma, alla fyra menar jag, klockan 16. Och det fanns dag kvar när vi kom hem. Massa tid till att hinna sitta i soffan och läsa när barnen lekte med lego och maken lagade middag. Äta en mysig och rolig middag tillsammans alla fyra. Jag tog med mig tjejerna upp där de tillbringade en bra stund med sina dockor medan jag kunde sitta här vi datorn. I skrivande stund har de gått ner till pappan som efter att ha röjt upp i köket och satt på en maskin tvätt får agera rutschbana där tjejerna åker ner gång efter gång efter gång. Själv stannar jag här uppe vid datorn och pillar med fotoböcker. Och boostar!

Vardagen!!!

Nu är den här, vardagen! Många åsikter finns om denna ständiga följeslagare och många tankar utbyts, framförallt på jobbet, nu när vardagen är tillbaka. Vår slutsats, i mitt personalrum, är att det viktigaste av allt egentligen är att trivas med vardagen! Det är ju trots allt den som upptar de flesta av våra dagar! Så hur ska vi kunna vara nöjda med tillvaron och trivas med livet om vi inte trivs med vår vardag?!!? Och OM vi inte trivs med vår vardag, varför inte göra något åt det då? Ibland kan jag bli väldigt trött på människor som klagar. Det är ju bara DE som kan göra något åt sin situation! VAD blir bättre av att klaga? Om det nu är så hemskt att vara tillbaka på jobbet som är piss, varför inte söka sig ett annat jobb? Börja läsa? Skaffa sig en genomfestlig hobby som väger upp jobbet? ELLER, varför inte testa att ställa följande frågeställningar till sig själv:
-Finns det NÅGOT jag kan göra för att förbättra min situation?
-Finns det NÅGOT någon annan kan göra för att förbättra min situation?

Eller helt enkelt bara försöka att sluta älta och tänka positivt! Hur lätt som helst va.... nej, jag vet. Men man vinner på det i längden!

Så, behöver jag ens skriva att jag trivs med vår vardag? Jag vågar nog påstå att jag aldrig känt mig mer harmonisk och i balans än vad jag gör just nu. Jag stormtrivs med att bo i hus, jag kan nog inte förklara hur mycket det betyder för mig att slippa bo i lägenhet! Jag väljer att plocka allt positivt med mitt jobb, fokusera på det och trivas där! Barnen hemma är inne i en helt fantastisk period då de leker hur bra som helst tillsammans och är glada, tillfreds och harmoniska. Jag får helt plötsligt saker och ting, som jag själv väljer, gjort! Våra scheman är hur bra som helst och arbetet lagom fördelat över veckan så ingen dag är tyngre än någon annan, vilket också bidrar till att hålla mig i balans. Jag omger mig med människor som GER energi och inte de som TAR den. Jag är medveten om vad jag mår bra av och ser till att ägna mig åt det. Vissa perioder är bara så härliga! Och det bästa av allt är man kan VÄLJA om man vill ha det härligt eller inte!

Nog om det och lite redovisning av vad de senaste dagarna bjudit på. Molly blev frisk så hon kunde vara på dagis torsdag och fredag förra veckan och i helgen har vi haft finbesök från Åhus! Supertrevligt och härligt med vänner man känner så bra att man kan utforma tiden så alla blir nöjda!

Fyra barn och lika många vuxna är liiiiiiiiiiiiiite för många runt vårt lilla stackars köksbord, men det går!


Såhär trevligt sällskap var vi tydligen.... gästerna somnade! ;)


Denna vecka vi är i just nu är en intensiv vecka. Jimmy tränar Leikin måndag och tisdag och har öppet hus på jobbet på onsdag. Fredag - söndag har han talangläger med Hallandslaget och på lördag jobbar även jag då vi har öppet hus på jobbet. Då gäller det verkligen att suga på de där härliga egen-minuterna mitt i alltihop. T.ex. just nu. Disk och kläder på golvet får vara. Jobbet kan vänta. Jag ska krypa upp i soffan med lite kvällsmat och en minst lika god bok! Det ni!


Mitt nu

Ignorerar allt runt omkring. Just nu. Barnen sover. Jag sitter i det nymöblerade, rena och uppdiskade köket. Lugn musik "No stress" utan text på låg volym. Svag belysning. Spa-stämning. Maken fotboll. Makan jobb. Planering inför morgondagens ämnens uppstart. I lugn och ro. En oas. Ignorerar allt runt omkring. Sjuk Molly. Ovan dygnsrytm. Taskigt mående. Hemåkt nanny. Och allt det där andra som jag just nu väljer att ignorera. En kopp te?

Here it comes...

Här kommer bilderna till föregående inlägg...

Fix inför julafton!


Traditionell frukost framför granen, julaftonsmorgon.


Nylockad och fin.


Systrarna Karlsson!


Tomten!


Tomtebloss!


Tomte på juldagen som intresserar!


Alla barn (utom 1) på juldagen i Vgd.



Mys på Bergstigen!


Tjejernas sittning på nyårsafton!

Lärare!

Som lärare är man bara ledig hela tiden! Och jobbar nästan ingenting. Eller så är man aldrig ledig och jobbar hela tiden! Eller? I skrivande stund jobbar vi i alla fall. Både maken min och jag. Tur att vi är lärare båda två, jag hade fått spel på honom om han skulle sitta och jobba framför datorn så mycket som han gör om jag inte fattade hur mycket det faktiskt är att göra. Eller kan vara att göra. Visst, jag kan strunta i att planera elevernas första vecka, men vi kan inte rita en hel vecka, varenda lektion! Jobbet görs ju inte av någon annan bara för att jag tycker att jag är "ledig" och har jullov... Nog om det!

Som lärare tänker jag i terminer. Hur var förra terminen? Hur blir nästa? Så här mitt emellan två terminer ges i alla fall tid till eftertanke. Förra terminen var kaotisk. Mycket som inte fungerade och mycket som fungerade, men många dagar funderade jag över mitt yrkesval. Visserligen är jag inte på det stadie där jag tänkte mig när jag hoppade på lärarutbildningen för snart 10 år sedan. Men i alla fall. Många är vi lärare som i dessa tider funderar över vårt yrkesval. Inte p.g.a. undervisning och det vi utbildade oss till, utan det omänskliga i att hinna så mycket på så lite tid med så dåliga förutsättningar. Många är de kollegor som tyckt sig ha världens roligaste jobb i si sådär 30 år, tills för bara några år sedan. I vilket fall som helst. Nästa termin måste bli bättre! Det bestämmer jag! Två dagar i klass 5 och två dagar i klass 4 och en dag "ledig". Så ledig som man är som lärare... Förtroendetiden får läggas på fredagen. Helg- och kvällsarbete är bara att glömma med två små virvelvindar här hemma. Nä. Nog om jobb. Jag har ju trots allt lov...

Julen har varit underbar hittills! Julafton avnjöts här hemma i huset med hela Jimmys familj. Fantastiskt! Trevligt och praktiskt och mysigt på alla sätt och vis. Juldagen begav vi oss till Småland för det numera traditionsenliga firandet av julafton igen, fast dagen därpå. Mycket trevligt även det. Sedan befann vi oss där den där "ingen-mans-land-veckan" då tiden står still och man väntar på att allt ska komma igång igen ungefär. Vi slappade. Jobbade en massa. Njöt av härliga träffar med människor man träffar alldeles för sällan. Familjen. Landade till tusen.

I måndags återvände vi till Halmstad. I ny bil! Så kan det gå om man har en far som säljer bilar och får in fynd bara sådär. Gööööööööööööööööööööööött! Den gamla är SÅ glömd kan jag säga! I vilket fall som helst så fortsätter vi att njuta av det andra kallar ledighet och vi kallar jobb efter egna villkor. Fyra dagar till. Sedan börjar nästa termin. Med allt vad det kommer att innebära...

P.s. Ursäkta mina uteblivna bilder, håll till godo. De kommer.

Jul!

Nu har vi julstämning i vårt lilla hus! Bara det faktum att bo i hus tycker jag ger ett bättre utgångsläge och känslan är total!!! Jag går runt och bara myser och trivs, den tid vi är hemma då... I helgen hade vi en hemmahelg vilket var väldigt skönt och välbehövligt. Veckorna just nu är ju ganska hektiska. I fredags köpte vi hem årets granar. En till att ha ute och en inne. Så här ståtlig är vår nya vän som håller oss under uppsikt här inne.


Sedan får man väl släppa kontrollbehovet över hur granen ska vara pyntad då det är två små som springer runt och möblerar om HELA tiden. Helt plötsligt förstår jag hur pappa kände när vi absolut skulle pynta granen när vi var små... Men, men. Det är väl bara att bita ihop. Till saken hör i alla fall att han inte är färdigpyntad ännu, Göran, som Jimmy döpt honom till.


Veckan som inletts idag är som sagt en hektisk vecka. Mer för Jimmy än för mig. Han håller på med uttagningar till elitprogrammet och jobbar som en tok. Längre dagar, som kräver mer och jobb 100% även när han är hemma. Men på onsdag är det över och han har jullov. Så vi håller ut.

Själv har jag det ganska slappt på jobbet just nu då den jag vikarierat för 50% är tillbaka och vi går dubbelt. Skönt! MEN, eftersom sista veckan bjuder på helt andra aktiviteter än vanliga lektioner krävs det annat av huvudet och jag känner mig allmänt förvirrad. Vad var det nu vi skulle ha med oss imorgon? Decilitermått, vitlökspress, julfika och glitter. Bland annat. Och idag har jag ägnat halva dagen åt att göra trolldeg till 140 barn... Så kan det vara. Annars är det nedräkning. Pysseldag imorgon, mysdag på onsdag, avslutning på torsdag. GOTT!!! Nu lite förberedelser för nämnda avslutning där jag sitter bakom pianot.

Fyra Luciatåg senare...

Idag är det alltså Lucia, fortfarande. Snart är det över. Skönt faktiskt. Men först backar vi bandet till helgen som var! Vi hade en riktigt, riktigt mysig kvalitetshelg. På olika sätt. I fredags, senaste inlägget för övrigt, var Jimmy iväg och jag hade kvalitetstid med mig själv och en stor godisskål i soffan men i lördags var jag inte lika ensam. Mer än på förmiddagen då Jimmy scoutade spelare. Sedan fick vi finbesök av bror med flickvän innan kvällen då vi hade grannbesök. Mycket trevligt sådant till på köpet!

På söndagen fick vi till årets julgodisbak. Alla bakade inte lika mycket... Vissa åt mest.


Och vissa var så fokuserade att de inte hann äta... eller?

Det var vår kära ex-granne med karl som tillbringade söndagen framför spisen med oss. Mycket trevligt det också.

Men tillbaka till idag. Klockan 6 ringde klockan och vi begav oss till Lucia-tåg nummer 1. Vår stolta och 100% Lucia var såhär laddad innan dagis Lucia-tåg.


Medan vi satt och väntade på de "stora" barnen kunde Molly inte hålla sig från scenen utan körde någon form av "förband-aktivitet".


Moa stod för mycket sång men även den klassiska Lucia-krone-frisyren.


Efter dagisfrukost, lämning av den lilla och Jimmy begav jag mig till jobbet för att styra upp Lucia-tåg nummer 2. Skönt att ha det gjort! Det firades med att skriva på anställningsbevis för vårterminen. GOTT! Fortsatt jobb med bland annat omdömesskrivningar. En elev, ett ämne tar i snitt 15 minuter. Som tur är behöver jag bara skriva omdömen till 20 i elever i 3 ämnen... Då kan ni ju räkna ut hur mycket tid som kommer att läggas på det. Fundera sedan vidare på hur det går för de lärare som har 20 elever i 16 ämnen. Jo, vi lärare har det ju så bra och bara glider runt.... *NOT*. Jag hann 3 elever i ett ämne innan det var dags för Lucia-tåg nummer 3 på dagis för Molly. Hem vid 17 för lite middag innan det var dags för Lucia-tåg nummer 4 med skolans barn för deras föräldrar och NU, 21:14 är jag hemma och landar. Jag skulle egentligen sätta mig och rätta nu, men min hjärna blev kvar någonstans i lussekaffet efter Lucia-tåg nummer 4. Sängen snart! Glad Lucia på er!

Sedan sist ja...

Det var ju ett tag sedan sist. Och vi har gjort en hel del sedan sist... Balansen börjar infinna sig igen, äntligen! I skrivande stund firar jag fortsatt jobb fram till sommaren med en STOR skål med godis... Men först backar vi bandet...

Jimmy tyckte inte att vi hade tillräckligt att göra, så han såg till att fixa en liten "läcka" i köket... Om det räknas som läcka när man sätter i diskproppen, sätter på kranen och sätter sig själv i soffan...
Jobb fick han i alla fall. Och eftermiddagen hade han ju redan bokat, för Chelsea - Liverpool i och för sig, men i alla fall... Ändrade planer!


Detta lilla köksprojekt satte fart på hemmafixaren i Jimmy i alla fall, så på köpet fick jag ett nymålat badrum uppe. Inget ont som inte för något gott med sig, eller vad säger man...



Sedan när vi väl var i farten satte vi igång att montera våningsäng till lekrummet/gästrummet. Det är ju så att när det sover över folk här är det oftast mycket folk, och då kan man inte ha för många sovplatser. Och tjejerna älskar nya sängen!


Förra helgen fick vi lite semester. Då kom pappa Benke och hjälpte Jimmy att färdigställa köksgolvet tillbaka till så som det ska vara. Mamma Nilla tog hand om mig och tjejerna och bland annat blev det en del pepparkaksbak!


De tog också över barnen så jag och Jimmy kunde ta hand om varandra vilket vi gjorde på duo-behandling på FORMs spa. Underbart och välbehövligt!


För övrigt handlar hela vårt liv om Lucia just nu! Moa övar och övar och övar och Lucia är utan tvekan hennes nationaldag! Själv ser jag fram emot att få denna dag överstökad då min Lucia-dag innebär Lucia för Moa 7:30, Lucia på jobbet (vilket jag håller i) 9:30, Lucia för Molly 15:30 och Lucia för skolbarnens föräldrar 18:45...


Och som sagt ikväll firas det! Äntligen, äntligen, äntligen har min största energitjuv gått upp i rök. Jag har fortsatt jobb fram till sommaren i alla fall. En termin i taget. SÅ skönt. Det ska bli fantastiskt att ha jullov och veta vad jag ska ta vägen och jobba med när lovet lider mot sitt slut om en månad exakt.

Just nu är det jag, min one-piece, Idol-finalen och en STOR godisskål som firar medan mannen befinner sig på jobbet för lite julfest. Och barnen sover. Myyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyys

Obalans

Mycket är det som tar energi just nu och lite det som ger. Är det bara hösten? Jag tycker alla mer eller mindre går på lågvarv och tappat lust och energi till allting. Och kanske är det så att det smittar?! Annars är det blandade orsaker till min energinedgång. Mycket ensamtid hemma med barnen p.g.a. Jimmys långa arbetsdagar just nu och föregående vecka p.g.a. utvecklingssamtal och gymnasiemässa. Väldigt störd sömn p.g.a. döttrar som tycker vår säng är betydligt skönare än deras egna är en annan faktor. Tillsammans med det tröttsamma i ovissheten kring vad som händer jobbmässigt efter jul. Just idag är det den största energitjuven. För vem jobbar jag häcken av mig om jag ändå inte får vara kvar?! Och ända till den 15 december ska jag klampa runt i denna ovisshet. Som suger ur min energi. God vilja räcker långt men inte hela vägen när det väl gäller. Inte ens från en rektor. Eller? Helst av allt skulle min energi just nu gå till att landa i lilla farfars bortgång. Helt plötsligt blir han så levande. Hela uppväxten i närheten av honom spelar revy! Jag ser honom inom mig nästan hela tiden. Bara positiva minnen. Där vill jag vila just nu. I alla positiva minnen. Påminnas, bearbeta, sörja.

Var fyller jag på energi? I lekrummet med tjejerna. Under en filt i soffan. I Jimmys famn när han är hemma. Jag når inte balans mellan energiförbrukning och energipåfyllnad. Tur det är advent snart så att man får något annat att fokusera på. Ikväll ställdes alla planer in för att bara vara under en filt i soffan. I Jimmys famn.

Utopi!

Tänk om jag för 10 år sedan vetat att jag 2011 skulle tycka att det är utopi att tillbringa 2 nätter på ett hotell i Jönköping! Då hade jag blivit mer deprimerad än jag redan var vid den tidpunkten... Men utopi, det är vad det var! Jag, Jimmy, ett hotellrum i Jönköping och massa, massa tid. Bara för oss! En tid hade vi bokad, och det var fredagkvällen då vi var på SOYA och åt.


Annars gjorde vi det som föll oss in. Och hur ofta fungerar det ultimat att kunna göra så?! Typ aldrig. Så efter restaurangbesök på fredagen blev det en kvällslig promenad i den växande staden. Tänk vad mycket som kan hända i en stad på så pass kort tid det ändå är sedan jag flyttade därifrån. Nej, jag bodde inte I Jönköping, men eftersom Vaggeryd inte går under rubriken "städer" så var Jönköping min stad. Då.

På lördagen sken solen från en klarblå himmel och vi strosade runt på stan. Hand i hand. Gick in och ut ur affärer utan särskilt mål. Köpte en stor påse godis. Fikade på ett café som inte var barnvagnsvänligt. Allt så´nt där. Och tillbaka till hotellet gick vi utmed Vättern.


Förutom slöshopping, frisk-luft-promenader och god mat njöt vi även av hotellfrukost, ligga nerbäddade i sängen och kolla på tv, läsa böcker, tidningar, spela spel, äta massa onyttigheter och gå på bio. Mycket märkligt! Tänk, när man kunde göra allt det där när man ville, då fanns ingen tjusning i det alls. Man kunde ju när som helst liksom. Men nu.... nu är det utopi! Barnen då? De var i sitt andra hem Vaggeryd. Hos mormor och morfar. Och moster, morbror och kusinerna.

Får man sova kl. 20?

Jag skyller på hösten. Mörkret och kylan. Jag sitter i soffan med fötterna nerkörda i IKEAs fotvärmande kudde. Jimmy är inte hemma. Jag älskar att vara ensam ibland. Men just nu är jag trött. Jag skulle kunna jobba. Se en film. Sätta mig och spela piano eller röja upp i köket. Men jag är helt färdig. Och jag skyller på hösten. Och lite på att vi sovit fyra stycken huller om buller i samma säng natten till idag.

Angående bristande blogg skyller jag på jobbet. Inte bara att det upptar i princip all min tid, utan även att jag har svårt att skriva något här utan att beröra jobbet. Och det går ju inte för sig. Men oh vad skönt det hade varit att få skriva av sig om jobbet!

Sedan sist har det hänt en del här hemma vår lunkiga vardag till trots. Helgen som varit var en riktigt underbar helg på alla sätt och vis. Ett helt gäng med bilder från densamma kommer här:

Vi hade i fredags en födelsedag. Dagen då maken blir barn och måste berätta för alla att han fyller år. Speciellt fröknarna på dagis...


På fredagen fortsättningsvis vanlig arbetsdag och innan kalasmiddag på kvällen vanlig lek. Tur att min muffinsformplåt kommer till användning i något sammanhang...


Efter barnens nattning vår traditionsenliga födelsedagsmiddag på tu man hand...


På lördagen kalas med födelsedagsBARNETs familj. Söta tjejerna laddar.


Söndagen blev en helledig dag med massa mys. Molly är mycket fascinerad av musik! Att spela och sjunga och dansa. Frisyrer är också ett intresse som kommit från ingenstans.


Efter lunch blev det en underbar och välbehövlig tripp ut i friska luften och solen då vi begav oss ner till bondgården en sväng. Där kan man ju gå i all evighet! Tänk vilken fröjd att ha så nära till landet!! Till djur och natur. Då känner jag mig hemma ;)



Nästan hela eftermiddagen tillbringades utomhus med tårtrester från kalaset, kaffe i solen och underbar syskonlek. SOM de leker! Och leker! Och leker!! Här åker de tåg till Liseberg!



Efter en sådan helg är det inte svårt att ge sig på en ny jobbvecka. Full av energi! Tills nu då... Men så länge det är fysisk trötthet så går det ju an. Det är inte svårt att åtgärda. Det får nog bli en bok i sängen tror jag.

Söndag kväll

Jag har i princip aldrig jobbångest söndagkvällar. Inte heller idag. Jag sitter och myser och njuter av kvällen och ser fram mot veckan som ligger framför. Kanske för att helgen varit fantastisk, vad vet jag?! Vi flydde staden direkt efter jobbet i fredags och har befunnit oss i Åhus till idag. Jag fick där höra att den där Karlsson inte är så bra på att blogga längre... Jag höll fullkomligt med. Håller med! Och gör vad jag kan idag för att motverka det. En hel hög med bilder från vårt Skånska andra hem;



Bilder som inte behöver några ord. Så skönt det har varit! Och trevligt. Och roligt. Så hemma fast borta. TACK kära vänner. We love you!!

Nog om det. Som pricken över i:et har hela söndagen också varit fantastisk. Vi kom hem vid 13, 14-18 var Moa iväg. Först på barnkalas och sedan hos en kompis från nämnda barnkalas och vi fick massor gjort här hemma med bara en liten. Städ, veckohandling och jobb. Jag hann till och med springa en runda. Det var ett tag sedan sist men minst lika skönt! I skrivande stund sover resten av min familj och jag ska ansluta mig till dem. I veckan som kommer har vi en massa, massa fika-fix och till helgen vankas det födelsedag minsann. Hade det inte varit för att det är HANS födelsedag så hade jag inte tyckt att Liverpool-Manchester United hade varit en bra idé på lördag timmarna före kalaset, men vad gör man... Förra året fick han en resa dit, klart han ska få se de där röd-vita på tv i år då. Det lär inte gå att slå den födelsedagspresenten, så jag tänker inte ens försöka. Natti, natti och ha en skön vecka alla!

Here we go again...

Visst var det onsdag sist jag bloggade också? Det är lite då vi andas. Som sagt. Idag har jag fått med lite bilder i alla fall. De två första hör egentligen till förra inlägget, men jag lever på den energiboosten fortfarande, så de får vara med idag.


Sedan sist har vi väl hunnit med lite av varje. En massa jobb såklart och en del framtidstrådar som hänger i luften på alla fronter. Molly har fått någon form av prick-historia och i helgen var föräldrarna här. Mina alltså. En riktig kvalitetstidhelg blev det som kändes hur lång som helst tack vare att de dök hit redan fredag eftermiddag! En klockren bild på min far in action. Vi definierar "städa badrummet" på olika sätt... Men ska det vá så ska det vá.


Veckan i skrivande stund är ganska mycket vardag. Ska man duscha på morgonen har man två till sällskap i badrummet...


Tack vare svärmors insats igår kunde vi jobba på trots dagis stängningsdag. TACK för det! Dagen igår var en mycket lång men även mycket härlig dag. Jag befann mig hemifrån 7:30-20:30. Jobb inklusive konferens och föräldramöte. Mitt på dagen blev det lite ärenden på stan då jag råkade hamna hos en journalist som ville intervjua lite. Och det kunde han väl få tyckte jag. En trevlig pratstund blev det och hans sista kommentar hängde med hela dagen. "Vilken härlig människa du är!" Alltid roligt att höra. Dagen fortsatte i samma anda då tjänst efter jul kom på tal och jag fick höra att jag är "en så´n man inte gör sig av med".  Alltid roligt att höra. Spännande! Vi får se vad som händer.
Väl hemma i hemmets (då) lugna vrå låg ett brev från sjukhuset med datortomografibesked. Njursten. Skönt. Jag kan ställa in min begravning. Eller i alla fall skjuta fram den. ;) Alltid skönt att veta vad problemet är.

Och nu är det onsdag kväll. Vi njuter. Har idag levt i idyll med harmoniska barn, två hemmavarande föräldrar och lugn lunk. Två dagar kvar på denna vecka. Vart tar tiden vägen...

Lillördag

Onsdag är lillördag här hemma. Helt inofficiellt och egentligen omedvetet. Men onsdagen är en ö bland de två hav vilka måndag-tisdag samt torsdag-fredag utgör. Om vi tar ett djupt andetag måndag morgon och dyker ner under ytan, tittar vi upp för en snabb inandning på onsdag innan vi dyker ner och bockar av torsdag och fredag.
Onsdagen så. Jag kommer hem med barnen strax innan 4 och Jimmy en halvtimma därefter. Sedan är vi hemma tillsammans hela eftermiddagen och kvällen vilket innebär tillsammans-matlagning, sällskap till barnen och tid för plock. Det ser riktigt beboeligt här hemma när båda varit hemma en eftermiddag. Och tack vare både mamma och pappa hemma är barnen lugna och harmoniska. De är också, precis som vi, "mitt-i-veckan-trötta" och somnar utan trubbel. Detta ger oss en kväll för oss själva. Visserligen med, i skrivande stund, varsin dator i knät, men det är ju självvalt. Skönt med självvalt och inte alltid barnvalt.
Om man jämför med exempelvis gårdagen, då jobbet upptog 8-19, är dagen idag en riktig helgdag. Skönt det. Datortomografin är också avklarad sedan sist och vill man ladda batterierna till 100%, då ska man ta med sig kära vänner till älskad plats och bara vara. Det lärde jag mig i helgen som var!

Om

Min profilbild

Tilda

RSS 2.0