Jag skojar bara

Jag skojar bara.
Så oskyldigt. Men som kan få så stora konsekvenser. ”Vargen kommer” dyker direkt upp i mitt huvud. Vad händer när vargen faktiskt dyker upp. Eller, så som det faktiskt är i dagens samhälle, vi tror att vargen dyker upp. Varje gång. Och dödar allt annat än vargen på vägen. Snacka om att en fabel tappat det helt.
Allt ska tas på allvar. Direkt. Klart det ska. Om det är sant. Lite för många ropar lite för högt om den där vargen. Som kanske inte ens finns.

Rättade en utredande text. Fakta kring den mänskliga hjärnan fanns med. Den om att konsekvenstänket är färdigutvecklat någonstans i 25-års-åldern. Ingen för mig ny information, men inte desto mindre skrämmande.
Flera ”Jag skojar bara” har dykt upp idag. Framförallt två. Båda med aktörer utan färdigutvecklat konsekvenstänk.

En elev visar ett skämt med innehåll som skulle kunna få konsekvensen att en lärare blir ”dömd” för kränkande behandling av elev. Togs på allvar. Reaktionen? ”Jag skojar bara, det var ju bara ett skämt”. Hur många ”skämt” har satt dit lärare som inte gjort/sagt/skrivit någonting fel? Hur många liv har slagits i spillror p.g.a. att vargen ska dödas oavsett den finns eller ej.

Ett barn ligger livlöst på studsmattan. ”Hon har slagit ryggen mamma!!!”. Grannen blir indragen. ”Jag tror hon har slagit sig illa”. Rusar ut på tre års långa sekunder. Barnet reser sig. ”Jag skojar bara”. Vad är det att skoja om? Just det, konsekvenstänk… Kom tillbaka när du är 25 och dra något roligare skämt.

Jag vill ta på allvar. Jag vill tro på ärlighet. Jag vill lägga värde i barns och elevers ord. Med risk för min egen varg-jakt. Kanske skapas paranoia. Kanske skapas nya fabler?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0