Obalans
Mycket är det som tar energi just nu och lite det som ger. Är det bara hösten? Jag tycker alla mer eller mindre går på lågvarv och tappat lust och energi till allting. Och kanske är det så att det smittar?! Annars är det blandade orsaker till min energinedgång. Mycket ensamtid hemma med barnen p.g.a. Jimmys långa arbetsdagar just nu och föregående vecka p.g.a. utvecklingssamtal och gymnasiemässa. Väldigt störd sömn p.g.a. döttrar som tycker vår säng är betydligt skönare än deras egna är en annan faktor. Tillsammans med det tröttsamma i ovissheten kring vad som händer jobbmässigt efter jul. Just idag är det den största energitjuven. För vem jobbar jag häcken av mig om jag ändå inte får vara kvar?! Och ända till den 15 december ska jag klampa runt i denna ovisshet. Som suger ur min energi. God vilja räcker långt men inte hela vägen när det väl gäller. Inte ens från en rektor. Eller? Helst av allt skulle min energi just nu gå till att landa i lilla farfars bortgång. Helt plötsligt blir han så levande. Hela uppväxten i närheten av honom spelar revy! Jag ser honom inom mig nästan hela tiden. Bara positiva minnen. Där vill jag vila just nu. I alla positiva minnen. Påminnas, bearbeta, sörja.
Var fyller jag på energi? I lekrummet med tjejerna. Under en filt i soffan. I Jimmys famn när han är hemma. Jag når inte balans mellan energiförbrukning och energipåfyllnad. Tur det är advent snart så att man får något annat att fokusera på. Ikväll ställdes alla planer in för att bara vara under en filt i soffan. I Jimmys famn.
Var fyller jag på energi? I lekrummet med tjejerna. Under en filt i soffan. I Jimmys famn när han är hemma. Jag når inte balans mellan energiförbrukning och energipåfyllnad. Tur det är advent snart så att man får något annat att fokusera på. Ikväll ställdes alla planer in för att bara vara under en filt i soffan. I Jimmys famn.