Lite kort utan bilder...

Så får det bli. Mest för att visa för mig själv att jag bloggar först och främst för min egen skull! :) Veckan har varit berg-och-dalbana. I korta ordalag; det har varit MYCKET! Kroppen säger ifrån på sitt sätt och jag har tagit en dag i taget. Jobb hela veckan och konsert hela helgen. Fredagens konsert gick väl ungefär som de flesta första-gångs-konserter brukar gå. Okej, men inte mycket mer. Jag var HELT färdig när sista låten var slut och det kändes över min förmåga att över huvud taget sätta mig i bilen och köra hem, och gå från bilen till lägenheten. Men dit kom jag och jag sov GOTT kan jag lova.

Gårdagen var underbar! Jag fick sova till 10. Mellan 11 och halv 2 var J iväg och spelade fotboll och då lekte jag och M i lekparken. Mysigt, vädret var helt på vår sida! In, mat och middagssovning när J kom hem. Vi fick en stunds lugn, ro och välbehövlig egentid. När M vaknade blev det mellanmål innan hon och J gick till J:s far för att se fotboll. Jag fick vara själv. UNDERBART! Att kunna sitta i soffan och prata i telefon hur länge jag vill utan att bli störd, kunna ta en lång dusch tills JAG bestämmer mig vara färdig och att sitta på golvet framför tv:n och äta händer aldrig. Jo, igår! Jag njöt verkligen! Speciellt när jag vet att M är med far sin. Då kopplar jag av fullständigt. Sedan hade jag all tid i världen att sminka mig och göra mig redo för konsert nummer 2 som både var roligare, lät bättre och jag mådde bättre. Skönt.

Dagen idag har varit familjär och kanon på alla sätt och vis! Förmiddagen tillbringade vi på Busfabriken där M fick springa sig trött innan det var dags för lunch hemma. Det var inga problem att få henne att somna middag efter förmiddagens äventyr och då var vi effektiva minsann, jag och J. Jobb och annat pyssel blev gjort innan vi väckte M. Mellanmål och allmänt plock innan vi begav oss till Eurostop bl.a. Vi hann även med en titt hos J:s bror R som flyttat till egen lya innan vi veckohandlade och dök hem vid halv 7. Gröt, mys och sängen för M och nu har vi avnjutit pizza framför Parlamentet. För min del är det dags att sova nu. Imorgon är det upp ut och iväg som gäller. 6:53 går bussen då jag uppfyllt mitt mål att cykla t.o.m. 19 november. Skönt. Magen är för mycket i vägen för cyklande. Nä. Det blir bara svammel nu. Nästa vecka är det första advent och jag ser fram mot veckan som kommer. Skönt.

Titt-in!

En liten titt-in i min lilla verklighet... Jag sitter i soffan, framför tv:n, med datorn i knät och en sovande dotter i rummet intill och njuter. Det här är lyx för mig. J är hos bror sin och jag tänker inte göra NÅGON nytta ALLS! KLockan är 21 och jag ska snart börja förbereda för natt. Jag orkar inte särskilt mycket och innan 22 måste jag bara sova. Så är det. För att fungera över huvud taget. Imorgon ringer klockan vid 6 igen och det är en lång dag imorgon! Jobb hela dagen och konsert hela kvällen/natten. En dag i taget. På söndag ska jag NJUTA av att år 2009:s vecka 47 är slut!

Idag jobbade jag till kvart över 3, då J och M hämtade mig på jobbet och vi for vidare till BVC. 1,5-årskontroll av M. Det är inte annat än att man blir stolt när det de frågar om är för oss självklart. Kan hon peka ut kroppsdelar, staplar hon saker på varandra, kan hon gå och hämta saker vi ber om, säger hon något, o.s.v. Om hon säger något? HA! Hon tjatar ju hela tiden! Både ett, två och till och med tre ord ibland. Och om hon har fler än 8 ord i sitt ordförråd? Eeeh, Japp! :) Därefter blev det vaccination av både M och J. Så nu är hela familjen vaccinerad och jag hoppas innerligt att vi klarar oss utan biverkningar! Jag kom lindrigt undan med en öm arm när jag tog sprutan för 3 veckor sedan. M sover i alla fall gott nu, och jag hoppas det förblir så. Jag behöver min sömn inatt. Men först ska jag njuta liiite till av att sitta här i soffan och lyxa!

Dags, jag vet...

Sorry för uteblivet bloggande på ett litet tag. Grejen är den, att ju bättre humör jag är på, ju mer ork jag har desto oftare och mer bloggar jag. Det är inte så att jag inte har något att skriva när jag är på dåligt humör eller är slut på energi, men det finns nackdelar med att skriva då. T.ex. 1:jag skriver det jag känner just då, vilket medför att jag fokuserar på det negativa, och det vill jag inte. 2:jag skriver saker som blir lite för privata, och det vill jag inte. 3:jag tycker inte själv att det är särskilt roligt att läsa bloggar där folk bara gnäller, och därför tänker jag inte bidra med en "gnäll-blogg". Men nu känns det bättre, så nu gör jag ett försök. Ett diplomatiskt "titt-in" från mitt liv just nu. Det är väldigt mycket just nu. Jag försöker formulera om frågan "Hur orkar jag?!" till ett påstående, nämligen "Hur jag orkar:". Jag orkar för att jag vet att det som tar tid just nu är saker jag älskar att göra. T.ex. älskar jag mitt jobb, och därför orkar jag jobba. Jag orkar för att det jag gör just nu är roligt. T.ex. kören och den stundande konserten. Jag orkar för att människorna omkring mig är underbara människor som jag älskar. J t.ex. Och M såklart! Så är det. Mycket tid går till kören. Helgen som varit gick till kören. Veckan som är just nu går till kören, i alla fall tisdag, onsdag, fredag och lördag. Sedan kommer luften att gå ur mig tror jag. Men jag älskar att stå på scen, så jag tänker inte gnälla! Och veckan som gått, har inte bara varit jobbig. Vi har haft en hel del mysiga stunder då också såklart! Här myser jag och M (och bebisen...?)




M:s nya favoritsyssla; baka! Och gravid som jag är kan jag inte annat än hålla med henne. Senaste favoriten är maränger med olika saker i. Sist blev det polkagrismaränger...




Måste ju slänga in en bild på pappa-mys också:



Idag har vi varit hos barnmorskan. Det är alltid häftigt att höra Labans hjärta slå för fullt, och förundras över att det faktiskt finns ännu en människa som är en del av vårt liv utan att vi är särskilt medvetna om det. Eller jag är, för nu kan jag inte gå snabba promenader längre utan att få förvärkar. Och det är jobbigt att ta på sig skorna eller ta upp något från golvet. Jag gillar dock min mage. Den är fin. Och sparkarna är underbara, fast en del börjar göra ont nu. M hade alltid huvudet uppåt när hon låg i min mage, så därför har jag aldrig upplevt de omtalade smärtsamma sparkarna upp mot revbenen. Förrän nu. Men det är häftigt. Vem vet, kanske är det sista gången jag är gravid någonsin?! Varför inte njuta då?! Det verkar vara fler än jag som njuter av att vara gravid. Det bara ramlar in gravida människor i min närhet! Häftigt! Vissa sörjer jag över för att de inte bor här så vi kan gå hemma samtidigt, och vissa kommer jag älska att gå hemma med. Mmm...

När M somnar klockan 8 och jag brukar lägga mig klockan 9 blir inte kvällen särskilt lång (hon strular lite vid läggning för tillfället). Jag har några minuter före min absoluta dead-line som är klockan 10. Men det är nog bäst att jag drar mig till sängen. Man vet aldrig hur natten kommer att se ut! Natten till idag sov M till 2 t.ex. Inatt hoppas jag hon sover! HELA natten. Och att jag måste smyga ut och iväg när jag åker till jobbet imorgon. Både för hennes och J:s skull!

Söndagsblogg.

Jag har två traditioner på söndagar. 1: prata med lilla mamma som har telefontid på söndag kväll och 2: att blogga om veckan som gått. Nu blev det ingen mamma idag, för hon är på Kanarieöarna, men blogg ska det väl bli. Även om jag fuskade lite igår. Veckan som gått har varit märklig. Det var första veckan efter lovet, vilket gav en viss trögstart och innan huvudet hade hoppat igång och jag visste ordet av var det fredag! Tiden går fort vill jag lova. Nu i efterhand känns det som att vecka 45 innehöll jobb. Bara. Men så var det så klart inte. Jag tränade någon dag, gick lite på stan någon dag och hade körövning någon dag. Men dagarnas namn har suddats ut. Veckans aha-upplevelse var nog i alla fall efter träningspasset i torsdags. Jag fick en sådan endorfinkick och var så lycklig! Jag försöker att påminna mig själv om det ofta så jag inte kommer ifrån träningen.
På grund av veckans gråhet när jag tänker på den såhär i efterhand, så ägnar jag mig mer åt helgen. Helgen började i fredags när jag kom hem. Vi hade E, M och W här och det var minsann på tiden! Det är så skönt att umgås med goda vänner som befinner sig i samma situation och är i samma skick som man själv när det blir fredag och jobbveckan är slut. Man kan päsa ner i soffan och gäspa åt höger och vänster och ändå ha trevligt ihop. Också blir det inte så sent...



I lördags, igår alltså, var jag ju ensam hela kvällen. M somnade halv 8 och då var jag helt färdig! Jag satt och pysslade lite med fars-dags-present till J och gick och la mig halv 10. Tur det, för vid 2 vaknade M och ville upp. Sedan sov inte jag så hemskt mycket mer, för är det någon som kan krångla runt i sängen så är det M. Hur kan en liten som hon ta upp så stor del av en dubbelsäng? Det i kombination med en obligatorisk oro för J när han kalasar drev iväg min sömn. Och idag var det upp klockan 7 som gällde. Som tur var hade jag en massa tvätt att ta hand om, för mornarna kan bli långa när man väntar. Vid 10 åkte vi till Ängelholm för att hämta J och säga hej till P-L och O och titta in nya lyan. Trevlig fika och sällskap väntade där och halv 1 begav vi oss till nästa ställe, farsdagmiddag hos J:s farmor och farfar. Skönt med lagad mat och någon som lekte med M, för varken jag eller J var särskilt pigga idag, av olika anledningar.



Vi kom hem vid 5 och det var J:s tur att vara M:s passupp, dels p.g.a. att hon suttit fast på mig sedan igår klockan 5 och dels för att hon kommer att göra detsamma imorgon när J ska på fotbollsgalan i Malmö. Jag stängde in mig vid datorn och de där två lekte loss. Jag passade på att prata i telefon. Det är så underskattat! Bara för att man inte hinner ses så kan man faktiskt höras på telefon! Hann med både systeryster och J i Uddevalla och L i Kristianstad. Skönt! Sörjer dock att ingen av dem bor här. Eller vi där. Fast de där 3 befinner sig på 3 olika ställen, så var "där" är vet jag inte.

Nu är klockan 21:08 och vi ska gå och lägga oss. Energi behövs och mycket snurrar i skallen just nu. Anonym blogg hade varit skönt ibland...

Jag förstår varför ensamma mammor söker...

Jag sitter här i min ensamhet och ska dra mig till sängen efter detta inlägg. M sover (till slut! ÄNTLIGEN!) och J är på galej i Ängelholm av alla ställen. Han ska sova där inatt nämligen, därav min ensamhet. Valet fanns såklart att följa med, men så pass gravid som jag ändå är och verkligen känner mig så kändes alternativet ensam hemma något mer lockande. Jag åker ner och träffar kära O och PL imorgon istället när jag ska hämta hem min man. På fars dag och allt. Han får se det som en farsdags-present att få festa loss ordentligt, sova ut imorgon och vara lite lagom bakis tills vi kommer och familjelivet är ett faktum igen. Kvällen gick till att söva M, och när hon väl sov var jag så trött, så jag fick knappt något gjort. Och nu är jag ännu mer trött och somnar när som helst, så det blir nog inga popcorn och mys-i-soffan den här gången. Jag gillar inte att sova själv. Tyckte inte om det när jag hade M i magen heller, OM det skulle hända något. Ännu mindre tycker jag om det nu, när jag har M utanför magen och någon I magen... Om det skulle hända något. Men det gör det såklart inte!
Veckan som gått ska jag redogöra för imorgon kväll, söndagstradition, men jag ville bara dela några tankar här nu också, delad ensamhet existerar inte. Eller något... Livet är rätt skönt ändå, det insåg jag när jag tränat nu i veckan. Tänk att det bara krävs ett träningspass för att endorfinerna ska dyka upp. Och ändå blir jag så förvånad över dessa lyckorus varenda gång! Varför tränar jag inte oftare? Tidsbrist... Orkbrist... Vad vet jag. Idag har i alla fall jag och J haft två timmars kvalitetstid på tu man hand. M var och lekte med J:s farmor och farfar och vi gick på stan. Själva. Kunde hålla handen och hångla i rulltrapporna (vår favorit, för då blir vi lika långa när J står ett steg under mig). J handlade massor, så klart. Det är han som är kvinnan i vårt förhållande när det gäller gå på stan och shoppa. Jag hittade i och för sig lite jag också. Ett par helt underbart sköna mammajeans, finns sådana liksom!!??! Jag var tvungen. För är det något som KAN dra ner mig nowadays så är det brist på normal-liknande kläder som inte får mig att se ut som en mamma-modell från -87 i någon gammal bok. Så nya jeans blev det och en svart tröja. Tack, tack. För övrigt ramlade resten av det inköpta ner i J:s kassar. Mysigt var det. Och gott var det med te när vi kom för att hämta M.
Nä, nu ska jag sova. Återkommer imorgon med veckan som gått. Och bilder kanske? :)

RSS 2.0