Vi finns!

Det är bara lite mycket just nu... Vardagsvis är det antingen måndag eller fredag tycker jag, och däremellan bara dimma. Upp, ut och iväg, hämta, hem, mat, godnatt. Upp, ut och iväg, hämta, hem, mat, godnatt. Upp... Men nu är det helg! Eller HAR varit i alla fall. Snart är det ett godnatt före upp, ut.... Men jag ska inte säga att jag inte trivs! För det gör jag. Men tröttheten har tagit en annan form och ersatt den tristess jag faktiskt kände då jag gick hemma.

Helgen har varit kalas på det här stället. Fredagen är helig och vi njöt av att vara tillsammans i vår lilla familj. Igår jobbade Jimmy fotboll och då passade jag och tjejerna på att bunkra energi nere vid havet. Hur underbart är det inte att bara vara nere vid havet liksom! Framförallt eftersom att Molly inte kom på att man kunde springa i vattnet den här gången... Strandvistelsens prick över i´t var sällskapet bestående av kära Jossan med lagom mycket bröllopsnerver ;)

Resten av gårdagen gick till förberedelser inför kvällen då vi hade finfrämmat från Ängelholm. Supertrevligt!

Vi börjar få in rutinen på det här med att tillbringa kvällar med andra barnfamiljer. Innan man ger sig på att försöka njuta av mat, dryck och vuxensällskap ser man till att alla barn är mätta, go´a och belåtna. Alternativt sover.

Dagen idag har varit blank. Hur skönt som helst! Massa utelek, mellanmål på gräset, drömmar till huset och sedan middag och soffmys hos svärfar med flickvän. Hur skönt som helst! Nu är det söndagskväll och vi kan inte låta bli att påverkas av allt som ligger framför. En "vanlig" vecka kvar, sedan smäller det! På lördag fyller Moa år, på söndagen blir det 75-årskalas och sedan har vi en vanlig vardag kvar innan nyckeln till huset är vår! Och DÅ börjar det...

Lördagkväll...

Maken tillbringar kvällen med militära karlar i skogen inklusive Peter Wahlbäck och jag håller mig vaken så gott det går trots spänningen (tydligen?) i melodifestivalen. På grund av makens frånvaro har jag lilla mamma här i helgen. Det är ju så mysigt! Och SÅ effektiv jag blir när hon har 100% ansvar för barnen. Samtidigt är det som så att ju mer jag röjer, sorterar och plockar, desto mer hittar jag som bör röjas, sorteras och plockas... De första flyttlådorna är packade och om tre veckor är vi mitt uppe i renoveringsarbetet! Så dagen idag har gått åt till följande bland annat:



Jag anser mig nöjd med lördagen då jag kan bocka av följande på min lista;
Skafferi
Kökssoffa
Köksskåp
Skrivbord
Expedit
Julpynt
Påskpynt
Tildas nostalgikartong
Leksaker
Böcker
Filmer
Cd-skivor
Pärmar
Papper

Angående bortskämdsituationen blir jag inte mycket klokare, för allt beror ju på! Det är inte svart eller vitt. Men om jag får välja tänker jag inte skämma bort mina barn genom att skydda dem från ALLT som går emot dem. Då klarar de sig inte i livet. Tror jag. Och jag vill inte skämma bort dem genom att köpa allt de pekar på, för jag önskar att de kommer att vara och bli tacksamma för det de får. Uppskatta! Nä, jag ger mig inte in i någon fördjupning i bortskämda barn. Timman är för sen. Trots det finns ingen vinnare ännu. Nu, sängen.

Många tankar...

I ett jobb som det jag nu har är det många tankar som dyker upp. Tankar som jag har, och kommer att ha nytta av. Just nu är det många tankar kring hur jag vill vara som förälder, hur jag vill uppfostra mina barn och hur jag önskar att de kommer att vara mot andra, som snurrar i huvudet. Begreppet "bortskämd" får också en del uppmärksamhet inom mig.

Vad är det att vara bortskämd? Varför skämmer man bort? Finns det olika sorters "bortskämd"? En negativ och en positiv? Eller är det bara negativt att vara bortskämd? När jag klurat klart kring det tänker jag publicera någon form av åsikt. Jag ser både det ena och det andra på jobbet. Skämmer jag bort mina barn om jag gör allt för dem, låter dem slippa all tänkbar smärta? Jag skulle inte tro det. Jag har inte fått allt jag velat genom mitt liv, jag har inte heller fått slippa smärta och problem. Det har utvecklat och stärkt mig. Vill jag tro. Det är väldigt, väldigt lärorikt att få jobba med barn i 10-12-årsåldern när man själv är förälder...

Nä.. back to work.
Tyvärr inga bilder idag. Jag ska försöka få fram någon när jag bloggar hemifrån nästa gång...

Vila...

Som ni nog förstått är den feminina delen av familjen Karlsson i Vaggeryd. Det är så när man är fotbollshustru och således fotbollsänka lite då och då. Alternativen är att vara hemma ensam med barnen eller att bege sig hit för välbehövlig vila för mamman och stimulans för barnen. De fullkomligt ÄLSKAR att vara här. Såklart. De har ju fri tillgång till trädgård, skog och framförallt kusiner! I torsdags kväll sövde jag barnen i bilen på väg hit och sedan dess har jag haft semester. Sovmorgnar och sällskap! Fantastiskt! En välbehövlig vila när jag helt plötsligt är mellan två arbetsveckor. En ovanlig känsla men positiv. På måndag börjar jag på en för mig ny skola där jag ska jobba 60% fram till sommarlovet. Samtidigt ska vi alltså få nycklar till huset och börja renovera och dagen efter att jag slutat jobba bör inflyttning vara färdig eftersom att Jimmy då beger sig iväg på fotbollsjobb, dygnet runt i två veckor med undantag för två dagar hemma hos oss. Så det är mycket som händer nu. Spännande men även krävande saker. Men tack vare alla underbara människor vi har runt omkring oss kommer det gå hur bra som helst! Nu blir det sängen!

Tankar.

Några kvällstankar medan datorn laddar annat. Snacka om att dagarna, och således även livet (i alla fall just nu), bara försvinner när båda jobbar! Helt plötsligt är denna dag slut. Även om klockan bara är 20:15. Men barnen sover och jag också nästan. Vi har provat på ekorrhjulet en dag och redan känns det så. Upp 6:30, göra sig i ordning, väcka barnen, lämna på dagis, åka till jobbet, jobba till 15, hämta på dagis, hem och laga middag, äta, umgås en dryg timma samtidigt som disk, tvätt och vardag ska tas om hand innan det är nattning. Sedan vända blad till nästa dag. Prata om att denna vecka kommer att gå fort! Och det känns väldigt skumt när min tid delvis sniglat sig fram och jag har haft fullt sjå att komma på något att fylla dagarna med! De få timmar jag är hemma med vakna barn som idag vill jag bara sitta och titta på, prata med och krama dem! Och då hinns inget annat med! Inget annat spelar heller någon roll. Vad gör det om det är lite disk, damm och tvätt i hörnen?! När det finns barn att krama och njuta av!? Det är nyttigt för mig att jobba lite grann! Väcka nya, andra tankar.

Just nu sover som sagt barnen, jag gör lite nytta på datorn och Jimmy är iväg. Jag får vara ifred. Lugna ner, ladda om. Jag gillar i alla fall jämställdhetskänslan i det hela. Båda två i samma situation. Båda två har något att komma med i frågan "vad har du gjort idag". Ingen av oss är trötta i huvudet på grund av våra egna barn. Och båda två har längtat efter resten av familjen. Så kan det vara.

Allt eller inget!

Mycket i familjen Karlssons liv är ofta allt eller inget på något konstigt sätt. Detta går även igenom i blogginläggen här. Antingen inga bilder eller massor! I detta inlägg det sistnämnda. Självklart måste något sägas om förra inlägget. En mycket intressant diskussion! Jag filurar hela tiden på denna frågeställning. En del av min slutsats säger väl att allt har så många sidor, är invecklat och inte alls så enkelt som det var när man var liten. Eller som det är i sagans värld. Gott eller ont. Bra eller dåligt. Ja eller nej. Vad kan krävas av dig som mamma?! Vad kan man kräva av en mamma?! Ska man behöva kräva någonting av en mamma över huvud taget!? Ska det inte komma automatiskt?! Beror det på VAD det gäller man behöver hjälp med?! Är det skillnad på om jag behöver hjälp för att jag vill slå runt en kväll eller om någon av barnen är sjuka och jag är så orolig så jag inte vill vara ensam med henne?! Jag tycker det. Så svaren på mina snabba frågor ovan blir ett jobbigt "det beror på". Nämn en situation och diskutera kring den. Eller? I alla fall. Nog om det för nu. Det lär återkomma.

Jag hittade några bilder från påskovet jag bara måste få dela med mig av! Är bilden tagen påskafton, valborgsmässoafton eller midsommarafton?! Så känns det...


Mmmm... Det är härligt att bo vid havet! Ibland är det skönare vid havet när det är 15 plus än 25...

Fler bilder från helgen då... Igår blev det kalas för Jimmys bror som fyllt år. Riktigt sommarkalas blev det, utomhus i solen. Jättemysigt! Tur att folk fyller år så man ses lite då och då.



Valborgsmässoafton igår tillbringade vi i Frösakull med goda vänner. En mycket mysig eftermiddag som blev kväll som blev natt. P.g.a. busskrångel öppnade vi vår ytterdörr 01:40 inatt. Mycket nöjda.

Innan dagen blev kväll avnjöt de tre äldsta tjejerna morötter, gurka och dip! Visserligen tyckte Molly att likheten mellan gurkstavar med dip och målarpensel var stor då hon passade på att måla altangolvet med gräddfil...


LekledarJimmy och Moa * 2.


Jimmy passade på att bebisgosa lite...


När småsystrarna somnat fick de äldsta krypa upp i soffan med popicom (vår Moas ord för popcorn) och film...


Papporna passade på att ta en inspektionsrunda vid golfbanan tomt-i-tomt innan solen gick ner.


Idag är det äntligen maj! I denna månad får vi nycklarna till vårt hus!!! Och som vi längtar! Fantastiskt ska det bli! Lite har vi börjat känna på flyttkaos då några banankartonger står här i ett hörn och tittar på oss. Och fler lär det bli. Idag har vi dock inte ägnat särskilt mycket tid åt kommande flytt utan njutit av en av få tillsammans-söndagar denna månad. Resten av helgerna går till fotboll för Jimmy och Småland för mig. Och hus. Men idag hade vi en helt vanlig, ovanlig, tillsammans-söndag. Mer undantag än regel. Det blev lite Ica, fika hos bästa gammelsvärföräldrarna och till Jimmys STORA förtjusning raggar-bilar på Sannarp! Moa fick provsitta flera fina bilar. Bland annat denna Volvo... Lite annan årsmodell än den morfar har... Förresten ska Moa sälja Volvobilar när hon blir stor påstår hon... mmm...


Och för att återgå till alltelleringet-temat. Helt plötsligt, imorgon, ska jag börja jobba. Från ingenstans liksom. Så från och med imorgon, måndag, kommer vi hoppa på vardag-med-småbarn-tåget. Lämna på dagis, jobba, hämta på dagis, hem med trötta, hungriga barn och sig själv, försöka njuta av sina änglar innan nattning... Och typiskt nog är Jimmy inte hemma varken imorgon, tisdag eller onsdag. Så kan det vara. Men roligt ska det bli. Hoppas jag! Jag har ju längtat efter att börja jobba...

RSS 2.0