Såhär är det.
Jag har snöat in på energi. För att förstå mig själv och varför jag fungerar som jag gör, har jag äntligen hittat en kategori, nämligen energi. Just nu är tillströmningen av energi lite väl låg, och därför orkar jag inte riktigt som jag brukar. Delvis beroende på utebliven sömn, även om det blivit bättre de senaste nätterna *peppar peppar*. Delvis beror det på två döttrar som kräver mer och mer hela tiden. Och vädret kräver sitt. Och så vidare. Det blir en energijakt på det här stället. Vad kan och vill jag göra för att fylla på med energi?! Ladda batteriet liksom. För som det är nu, orkar jag, och njuter jag av livet, så länge allt är som det alltid är och som det "ska" vara.
När jag vaknar idag och det är måndag, vet jag vad som förväntas hända idag, och energinivån ställs in på det. Varken mer eller mindre. Tillräckligt mycket för att orka. Tillräckligt lite för att inte slösa. En liten stackars reserv måste ju finnas. Så idag har jag haft en underbar måndag, eftersom att den blev precis som väntat. Förstår du? Efter att ha lämnat Moa på dagis vandrade jag till biblioteket i stan, och lämnade tillbaka en bok, och tillbaka. I snömodd tar det ganska exakt två timmar. Skön promenad! Filosofera och konstatera. Acceptera och utvärdera. Väl hemma blev det en massa hushållssysslor med en nöjd Molly och efter lunch slog vi in lite klappar. Vid dagishämtning klockan 14 somnade Molly, vilket gav mig och Moa lite pulkatid innan det var dags för mellanmål. Vid fyra tog vi bussen till stan där Jimmy tog tjejerna med sig hem med bilen medan jag trampade på på dagens spinningpass. Underbart! Buss hem till lek och nattning och den sena delen av kvällen har ägnats åt Jossan. Det är så mysigt att komma iväg och träffa lite vänner UTAN att ha barnen med sig! Tyvärr går dock denna tid så fort, för när klockan passerat 22 somnar jag, eftersom att min sovdeadline brukar vara 22 då vi aldrig vet hur nätterna artar sig.
I skrivande stund sitter Jimmy framför dator och tv och viker tvätt (karlar KAN göra två saker samtidigt... eller?) Moa sover här i soffan eftersom att hon totalvägrar att sova i sitt rum och jag är klar för sängen. En helt perfekt dag. Inget oförutsett och allt flyter. Imorgon är jag ensam med båda barnen hemma 7:30-23 och då ställs energin in efter det. Det som sker utöver det "planerade" ignorerar jag just nu. Människor som tar mer energi än vad de ger klarar jag mig utan just nu. Så det så. Nu blir det sängen. En timma för sent...
När jag vaknar idag och det är måndag, vet jag vad som förväntas hända idag, och energinivån ställs in på det. Varken mer eller mindre. Tillräckligt mycket för att orka. Tillräckligt lite för att inte slösa. En liten stackars reserv måste ju finnas. Så idag har jag haft en underbar måndag, eftersom att den blev precis som väntat. Förstår du? Efter att ha lämnat Moa på dagis vandrade jag till biblioteket i stan, och lämnade tillbaka en bok, och tillbaka. I snömodd tar det ganska exakt två timmar. Skön promenad! Filosofera och konstatera. Acceptera och utvärdera. Väl hemma blev det en massa hushållssysslor med en nöjd Molly och efter lunch slog vi in lite klappar. Vid dagishämtning klockan 14 somnade Molly, vilket gav mig och Moa lite pulkatid innan det var dags för mellanmål. Vid fyra tog vi bussen till stan där Jimmy tog tjejerna med sig hem med bilen medan jag trampade på på dagens spinningpass. Underbart! Buss hem till lek och nattning och den sena delen av kvällen har ägnats åt Jossan. Det är så mysigt att komma iväg och träffa lite vänner UTAN att ha barnen med sig! Tyvärr går dock denna tid så fort, för när klockan passerat 22 somnar jag, eftersom att min sovdeadline brukar vara 22 då vi aldrig vet hur nätterna artar sig.
I skrivande stund sitter Jimmy framför dator och tv och viker tvätt (karlar KAN göra två saker samtidigt... eller?) Moa sover här i soffan eftersom att hon totalvägrar att sova i sitt rum och jag är klar för sängen. En helt perfekt dag. Inget oförutsett och allt flyter. Imorgon är jag ensam med båda barnen hemma 7:30-23 och då ställs energin in efter det. Det som sker utöver det "planerade" ignorerar jag just nu. Människor som tar mer energi än vad de ger klarar jag mig utan just nu. Så det så. Nu blir det sängen. En timma för sent...
Kommentarer
Trackback
