Helt utan anledning egentligen...

Det blir lite söndagsblogg i alla fall. Helt utan anledning nu när jag bloggar lite hipp som happ. Det känns i alla fall bra att avsluta veckan som vanligt. Så kanske jag är på lite bättre humör när jag dalar ner i sängen om en stund. För nu är jag ilsk. Aggressiv och på dåligt humör och irriterad för allt och ingenting. "Hormoner" Jo tack. Det får stå i hur många gravidböcker som helst att man är på dåligt humör och deprimerad på slutet, det blir ju inte bättre för det... Inställning var det ja! Jag ska nog ta och titta tillbaka på mitt inlägg om min filosofi. Slutsats om jag tänker efter: Gå och lägg dig och hoppas allt känns bättre när du vaknar imorgon!
Veckan som varit har varit bra över lag. Riktigt mysig emellanåt:


Helgen har varit... lite småseg faktiskt. Vi har inte haft något speciellt inplanerat utan det har blivit som det blivit och då blir det ofta bara som det blir. Precis! M har tjurat VARJE kväll och ill-vägrat somna vilket inneburit NOLL vuxentid för bara oss.


Inklusive ikväll. Eller nu sover hon i och för sig, men det gör jag också om en stund, så det känns som skit samma. Igår hade vi en helt oplanerad familjär dag där J:s bror, farmor och farfar intog förmiddagen och J:s pappa och bror eftermiddagen. Efter att vi ätit där lämnade jag kvar den positiva delen av min familj och gick hem och la mig i badet. Hur länge som helst. Det behövdes! För huvudet. Idag hade jag och M myspysigt besök på förmiddagen av M:s kille W. M ville kramas och hålla handen hela tiden, W var mer skeptisk. Som det brukar helt enkelt ;) Eller? I eftermiddag har jag bara tjurat. Mest för att jag är så begränsad, inte orkar någonting alls och vill för mycket. Men imorgon drar en ny vecka igång, det ser vi fram emot! Kanske blir det lite blogg från jobbet, vem vet. Det blir i alla fall en dag i taget, för det är slitigt nu. Framförallt när jag är ensam med M vilket jag är lite då och då den här veckan. Hoppas din vecka blir till belåtenhet! Rennie, nässpray och sängen, here I come!


Kommentarer
Postat av: Lia

Ja du tildis. Är det bara på slutet man får vara irriterad? Jag var det igår jag med. Stackars Calle. Allmänt sur och tyckte han gjorde våra diskussioner "dumma" vilket gjorde mig irriterad och tyst. Du vet, sådär "underbart" tyst som man kan bli när man inte orkar diskutera för att personen i fråga säger så dumma saker och inte lyssnar. Säkert sa han inga sånna saker, men det kändes så. Haha. Idag känns det bättre, även för dig hoppas jag! =) puss o kram!

2010-01-18 @ 08:19:05
Postat av: Jossan

Låter inget vidare men förstår VERKLIGEN att du blir less ibland, du har ju hur mycket som helst just nu, men du kämpar på riktigt bra tycker jag!! Jag och Carro sa förresten det häromdan att vi tycker du verkar vara en supergo och bra mamma, stabil och lugn. ja, tänkte det kanske kunde pigga upp lite att höra. Ses snart hoppas jag! Kram

2010-01-18 @ 20:17:02

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0