Min filosofi

Om jag levat i antikens Grekland hade jag varit filosof. Emellanåt... Jag har mina ideer och funderingar. Med eller utan whiskey ;) (internskämt) Jag ska försöka få ner några tankar här. De befinner sig på ett ganska spretigt stadie, men de befinner sig i alla fall. Jag ska se om jag får ihop det.
*Var nöjd och tacksam över det du har och njut av det! Bara DU har ett val angående DITT liv.
*MEN var aldrig nöjd...
Motsägelsefullt? Kanske.
*Allt du vill, det kan du!

Vi ska se om jag på något sätt kan utgå från dessa tre punkter. För att börja med att utveckla den första. Anledningen till att du ska vara nöjd och tacksam över det du har är att det bara är du själv som påverkat ALLT som gjort att du hamnat där du är. Protesterar du? Vänd på det då. Bara DU kan göra något åt att förändra din situation. Till exempel, ett högst personligt exempel. Jag blev oplanerat gravid precis när jag fått ett jobb jag suktat efter i flera år. Självvalt. Ja. Hade jag något val? Ja. Jag hade kunnat ta bort barnet. Jag valde att behålla det. Eller om jag tittar på den situation vi levt i under hösten. Jag har jobbat heltid, haft en 1,5-åring hemma samt varit gravid. J har pluggat 100%, jobbat 50%, haft en 1,5-åring hemma samt haft fotboll fyra gånger i veckan. Ska jag vara nöjd och tacksam över vår vardagssituation? Ja! För vore jag missnöjd hade jag kunnat göra något åt det. Säga upp mig från jobbet. Göra abort. Kräva att J la ner något av det han sysslade med. Till exempel. För att "slippa" 1,5-åringen hade jag rent krasst kunnat sticka hemifrån. Så även där hade jag ett val.

Om jag inte ska vara så drastisk så kan jag också säga som så, att oavsett situation så är det MITT val hur JAG ska reagera på, och anpassa mig till, den situation jag befinner mig i. Jag kan sucka dygnet runt över att jag är trött p.g.a. heltidsjobb, småbarn, graviditet och upptagen make. Frågan är bara om jag blir mindre trött då? Det är jag övertygad om att jag INTE blir. Jag blir till 100% mer trött. För då fokuserar jag på det. Så är det. Nöjd och tacksam. Om jag ska skriva en lista på allt jag är tacksam över, hade detta inlägg blivit på tok för långt, för "kan man vara tacksam för lite har man mycket att vara tacksam för". Detta låter som världens klyscha, och mycket inom filosofin kanske är det, men det är ju så sant! Jag kan börja lite smått. Jag är tacksam för min älskling, min dotter, mitt ofödda barn, att vi är friska, vår perfekta lägenhet, vår bil, min familj, mina vänner, min utbildning, mitt jobb, min stad, att jag bor i ett fredligt land, att jag är jag, att jag har allt jag kan önska, att livet känns ljust... o.s.v o.s.v.

För att krångla till allt med "Var aldrig nöjd" ska jag försöka fortsätta tänka med tangentbordet... Om jag sätter mig ner och är nöjd, tänker att "Nu har jag allt jag någonsin velat ha", då kommer jag bli sittande där. Självklart kan man vara nöjd med det man har samtidigt som man drömmer om mer. Jag älskar t.ex. vår lägenhet och trivs jättebra där, MEN i drömmen bor vi i hus. Jag är nöjd just nu, men om jag ser på hela livet i ett så långt perspektiv är jag inte nöjd med att bo i lägenhet. Men NU är jag nöjd. Jag tror inte jag ska skriva mer om denna punkt med risk för att röra till det.

Den sista punkten så.
Ännu en klyscha tänker du, men det är också så sant! VILL du bli miljonär, då kommer du att göra små saker i din vardag som tar dig närmre det målet. Du kanske inte lägger 1500:- på ett par skor som ändå kommer att vara omoderna om en månad. Du låter bli att köpa den dyraste datorn eller barnvagnen eller vad det nu kan vara. Du accepterar att dina barn har ärvda kläder och är helt nöjd med det du har istället för att sträva efter mer. Vill du något, då kan du det. Jag kan inte komma på en enda sak som jag i dagsläget vill som jag inte kan. Det största jag brukar "gnälla" lite på nu för tiden är att jag vill jobba istället för att gå hem och vara föräldraledig. Om jag gräver i det hamnar jag i att jag skulle kunna börja jobba när bebisen är två månader kanske. Vill jag det? Scenario: Vaken varannan timma hela natten för att sedan gå och jobba och prestera. Är det något som tilltalar mig? Nej. Just det. Då vill jag inte jobba. Inte med en så liten bebis. Om jag sätter mig ner och gnäller över att "jag vill ju resa, men det går ju inte för att vi snart har två småbarn" kan jag gräva i det också. Det är klart att jag kan resa ändå! Det blir under andra omständigheter än om jag rest själv såklart, men jag kan resa om jag vill!

Slutligen är jag övertygad om att det finns någon kraft som påverkar vårt liv. Jag tror, vilket du säkert kunnat utläsa ovan, på tankekraft och inställning. Vissa kallar det för Gud, andra för slumpen eller ödet. Jag tror att allt det där är olika ord för samma sak.

Sådär ja, lite VG-MVG-blogg mitt i allt rapporterande. För övrigt är jag nu kvar i Vaggeryd medan Jimmy tagit tåget till Halmstad. Imorgon följer jag hans exempel, fast med bil. Och jag kan knappt vänta tills vardagen drar igång! Jag älskar mitt liv!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0