tildisen

Inser att bilderna från helgen är på tok för många för att kunna publicera alla här! Jag får helt enkelt hänvisa till de bilder syster min lagt ut på facebook... (Ni som har henne där vill säga). Om ni inte nöjer er med de jag har nedan vill säga. Familjehelg har det varit nämligen. J kom och gjorde oss sällskap i Vaggeryd i lördags. Söndagen ägnades åt pulka, bus i snön och korvgrillning i trädgården! Vansinnigt gott och trevligt. Den enda som saknades var brorsans A. Det finns vissa likheter mellan bror och systerns äldsta son... Bror är något mer försiktig dock... Kanske beror på de 20 år som skiljer dem åt?
Bror:

Systerns äldsta:



Stackars nyopererade systermannen M stod för grillmästeriet:


Väl hemma hos mor och far passade M1 på att sätta den trotsiga sidan till. Tur att asfalten tittar fram lite här och där när man tycker det är roligare att sitta ute på garageuppfarten än inne...


Igår tog således Vaggerydsvistelsen slut, och det på ett oväntat sätt. Eller med diverse missöden kan väl sägas. När bilen var packad och tjejerna iordninggjorda för hemfärd startade inte bilen... Tack vare goda grannar, rätt kontakter och en skopa tur löste sig uppstart med husvagnsbatteri och batteribyte på pappas gamla jobb smidigt och vi kom hem till slut. Väl hemma var jag rätt mör. M2 verkar fått ont i magen och vägrar bestämt allt annat än att bli buren. Då skriker hon bara lagom mycket istället för GALLSKRIK vilket blir resultatet om man lägger ifrån sig henne. Man kan bli trött av mindre. Även nattetid gäller detta närkontaktbehov vilket resulterar i på tok för lite sömn för mamman som förvisats till gästrummet på heltid samt vansinnig spänningshuvudvärk. Det är inte så att man slappnar av när man har en bebis sovande PÅ sig hela nätterna... Sedan lägger vi till x antal bajsblöjor på det och sömnen är ett minne blott. Det är lite ensamt att sova i gästrummet... Vårt tv-rum är överflödigt för tillfället...
I eftermiddag har M2 gjort premiär hos farmor och H på andra sidan stan. Mysigt med sällskap och god fika!


Nu ska jag snart hoppa in i duschen och sedan hoppas på en bättre natt än den till idag. Imorgon är en annan dag med nya utmaningar. En dag i taget och helt enkelt acceptera att livet är som det är ibland. Tanken jag har med mig från tiden då M1 bara skrek och vägrade ligga ensam är "Det går över!"... Varje dag är en dag närmre tiden då det gått över...
Såhär ser vi ut ikväll i alla fall: