Man lär sig något varje natt!
...som till exempel att "Scrubs" går vid 4-tiden... Vi har haft några jobbiga, vakna nätter här, men nu börjar det ordna upp sig! Inatt t.ex. sov M1 hela natten i sin säng, vilket gjorde att J kunde gå upp när hans klocka ringde, göra sig i ordning och äta frukost innan han väckte henne och gjorde henne i ordning. M2 sov i sin säng till klockan 4 och åt vid 1, 4 och halv 8. Fullt godkänt! Får jag bara sova på mage, så sover jag väldigt intensivt. Kan inte sova på mage med M2 på mig... lite svårt.
Dagarna som gått sedan denna vecka inleddes har varit långa och ensamma, men bra. J har dykit hem vid halv 7-tiden på kvällen och det kan vara ganska långa timmar i ensamhet. I måndags när jag hämtat M1 på dagis hade vi en riktigt mysig stund. Vi stannade till vid lekplatsen på vägen och sedan åt vi mellanmål ute! I solen.
Som tur var, var M1 på gott humör och kom igång att leka riktigt bra på eftermiddagen. Och det GÅR att stå och amma en bebis samtidigt som man vaktar en (snart) tvååring som diskar... tro mig! Mysigast är när de ska leka tillsammans. Eller i alla fall när M1 ska leka med M2. Och mammans hjärta blir varmt när M1 lägger sig på golvet vid M2 och säger "Hej gumman!" Här får M2 åka med M1 i hennes båt...
Dagen igår var också lång, men bra! M1 fördrev tiden hos J:s farmor och farfar på förmiddagen medan jag hade besök av E. Det var inte igår, men som tur var känns det alltid som att det var just "igår" när vi väl ses! Vid lunch fick jag snika in mig på ett hörn vid middagsbordet hos J:s farmor och farfar och sedan packade jag ner tjejerna i vagnen och åkte buss till J:s mamma med sambo som flyttat till Bäckagård. Där var det lyx på högsta nivå! Det gör ju så mycket att bara ha sällskap och dela ansvaret med någon! Vi gick en promenad till svärmors sambos mamma och fikade där. M1 var överlycklig, hon hade katt!
Väl hemma i nya lyan igen tog de hand om tjejerna och jag fick lägga mig i badet. Helt fantastiskt! Tänk att så lite kan betyda så mycket. När jag var färdigbadad fick M1 också hoppa i...
Idag är M1 på dagis, M2 står utanför dörren och sover och jag väntar på fikasällskap! Mysigt värre. J slutar tidigt och det känns som att det kommer bli en bra dag!
När man badar badkar och inte kommer någonstans hoppar den filosofiska delen av hjärnan igång på mig. Jag kom att tänka på ett Vänneravsnitt, kommer inte ihåg vilket, men de gafflar i alla fall om vem som bryr sig mest om Ross´ son Ben eller något i den stilen. Phoebe säger något om att "Stackars Ben som har så många som älskar honom"... (ironiskt då såklart) Barn kan verkligen inte ha för många vuxna (och barn för den delen) i sin närhet som älskar dem! Och bryr sig om dem. Signifikanta vuxna, de är verkligen viktiga! Både för barnen och för föräldrarna... så de kan bada badkar ibland ;)
En annan tanke är den här "tävlingen" om vem som är tröttast och har det värst och så vidare. På den nivån som man hamnar när man argumenterar med att tänka på barnen i Afrika om man inte äter upp sin mat. Blir de mer mätta om jag äter upp min mat? Blir jag mindre trött för att de som har fem barn säkert är mer trötta än jag? Blir de som fått sitt första barn mindre trötta för att de tänker på mig som har två? Och tycker jag att situationen är mindre jobbig för att jag tänker på de som inte kan få några barn? Skulle inte tro det! Min situation är min situation och jag upplever den som jag gör!
Nog om det. Time to ta tag i dagen!
Dagarna som gått sedan denna vecka inleddes har varit långa och ensamma, men bra. J har dykit hem vid halv 7-tiden på kvällen och det kan vara ganska långa timmar i ensamhet. I måndags när jag hämtat M1 på dagis hade vi en riktigt mysig stund. Vi stannade till vid lekplatsen på vägen och sedan åt vi mellanmål ute! I solen.
Som tur var, var M1 på gott humör och kom igång att leka riktigt bra på eftermiddagen. Och det GÅR att stå och amma en bebis samtidigt som man vaktar en (snart) tvååring som diskar... tro mig! Mysigast är när de ska leka tillsammans. Eller i alla fall när M1 ska leka med M2. Och mammans hjärta blir varmt när M1 lägger sig på golvet vid M2 och säger "Hej gumman!" Här får M2 åka med M1 i hennes båt...
Dagen igår var också lång, men bra! M1 fördrev tiden hos J:s farmor och farfar på förmiddagen medan jag hade besök av E. Det var inte igår, men som tur var känns det alltid som att det var just "igår" när vi väl ses! Vid lunch fick jag snika in mig på ett hörn vid middagsbordet hos J:s farmor och farfar och sedan packade jag ner tjejerna i vagnen och åkte buss till J:s mamma med sambo som flyttat till Bäckagård. Där var det lyx på högsta nivå! Det gör ju så mycket att bara ha sällskap och dela ansvaret med någon! Vi gick en promenad till svärmors sambos mamma och fikade där. M1 var överlycklig, hon hade katt!
Väl hemma i nya lyan igen tog de hand om tjejerna och jag fick lägga mig i badet. Helt fantastiskt! Tänk att så lite kan betyda så mycket. När jag var färdigbadad fick M1 också hoppa i...
Idag är M1 på dagis, M2 står utanför dörren och sover och jag väntar på fikasällskap! Mysigt värre. J slutar tidigt och det känns som att det kommer bli en bra dag!
När man badar badkar och inte kommer någonstans hoppar den filosofiska delen av hjärnan igång på mig. Jag kom att tänka på ett Vänneravsnitt, kommer inte ihåg vilket, men de gafflar i alla fall om vem som bryr sig mest om Ross´ son Ben eller något i den stilen. Phoebe säger något om att "Stackars Ben som har så många som älskar honom"... (ironiskt då såklart) Barn kan verkligen inte ha för många vuxna (och barn för den delen) i sin närhet som älskar dem! Och bryr sig om dem. Signifikanta vuxna, de är verkligen viktiga! Både för barnen och för föräldrarna... så de kan bada badkar ibland ;)
En annan tanke är den här "tävlingen" om vem som är tröttast och har det värst och så vidare. På den nivån som man hamnar när man argumenterar med att tänka på barnen i Afrika om man inte äter upp sin mat. Blir de mer mätta om jag äter upp min mat? Blir jag mindre trött för att de som har fem barn säkert är mer trötta än jag? Blir de som fått sitt första barn mindre trötta för att de tänker på mig som har två? Och tycker jag att situationen är mindre jobbig för att jag tänker på de som inte kan få några barn? Skulle inte tro det! Min situation är min situation och jag upplever den som jag gör!
Nog om det. Time to ta tag i dagen!
Kommentarer
Postat av: johannapannan
För att kommentera det sista.. Nej jag tror inte att man blir mindre trött men man får perspektiv.. Det är inte lönt att ta sig in i tävlingen om vem som har det värst, får sova minst eller så. Man får gilla läget, le och skratta åt det. (och ibland gäspa lite också.. )
Fast jag förstår varför du skrev det, det var en lite .. underlig .. sak att kommentera på det viset.
kramis
Trackback