Varför inte?!

Varför inte några foton? Jo, för jag hamnar alltid framför Jimmys dator i soffan, och på den har jag inga foton. Och då hamnar jag i dilemmat blogga utan bilder eller inte blogga alls... Därav blogg på tok för sällan alternativt som nu, utan bilder.
En liten lägesrapport. Dagar och nätter rullar på och man vet aldrig vad som händer. Det är mycket, intensivt och svängigt. Spännande helt enkelt. Om man ser det positivt. Det är spännande att gå och lägga sig och inte veta hur många timmar man får sova. Vi har ett bra system nu. Antingen har jag jouren 22-02 och Jimmy 02-06 eller tvärtom. Det är bra. Då vet jag att jag får sova 4 timmar i alla fall. Med förutsättningen att Moa sover. Inatt hade jag jouren 2-6. Vid 5 var jag tvungen att gå in till Molly och se så hon andades. Inte en enda gång vaknade hon! Och istället för 5:20 ville hon upp 6:45! Oj oj oj! Plötsligt händer det! TÄNK att ha det SÅ varje natt! Där är roten av allt onda just nu. Bristen på sömn.
Dagen idag har varit hur bra som helst. När vi sagt hejdå till Moa på dagis åkte vi buss till stan där jag hade sångövning på gamla jobbet. Julsånger. Mysigt! Och det är tacksamt att ta med en bebis till ett gäng tonårstjejer! Barnvakt finns på plats om man säger så... Buss hem, lunch, mys, sova middag för Molly, kvalitetstid vid pianot för mig och sedan tog vi bilen till dagis och upphämtning av Moa. Därefter begav vi oss igenom stan ut till Frösakull för att hälsa på "den andra Moa" som Moa säger. Jättemysig fika och lek och titt på "den andra Moas" lillasyster Doris. Det är helt fantastiskt fascinerande med så små! Det känns så avlägset! Och ändå är Molly "bara" 9 månader... Jag säger då det.
Direkt från Frösakull till Aspero för att byta bil och barn mot cykel med Jimmy. Logistik på högsta nivå. Han åkte hem med tjejerna och jag trampade på mot gymmet. Efter ett nytt, helt fantastiskt och skitjobbigt (rent ut sagt) pass trampade jag hemåt. Jag älskar att cykla! Det är höjden av frihet! Så länge jag inte har något/några barn där bak vill säga. Hem med en massa ny energi till underbara man och barn och kvällsmys innan de somnade vid 19, som alltid. Inte mannen då... Nu är det fotboll som gäller och säkerligen sängen snart. Man blir trött av ett liv som är mycket, intensivt och svängigt. Men det är BRA och det är huvudsaken! Imorgon jobbar Jimmy 7-21. Men sedan är det helg! Typ...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0