Liverpool!
I am a good wife! Det har jag fått höra några gånger i helgen som varit. Och jag kan väl inte annat än att hålla med. Här kommer en liten redogörelse för vår lilla 25-årspresent-semester. I torsdags kväll fick Jimmy äntligen veta att vi skulle åka dagen därpå och en slutlig koll över packning samt jobb till vikarien skulle fixas.
På torsdagen blev han upphämtad på jobbet av mig och tjejerna och vi åkte till ett snöigt Vaggeryd för att tillbringa en natt där. På fredag morgon efter frukost fick Jimmy ännu fler paket, vilka avslöjade vart vi slutligen skulle hamna. Vid det laget trodde Jimmy att vi skulle antingen på Finlandskryssning eller till Rom. Så här glad blev han när han fick veta att vi skulle till hans drömmars stad Liverpool och se matchen Liverpool-Blackburn:
Sagt och gjort. Vi packade om. Jimmy hade en del att packa ur sin första packning med alla mina snedspår och nya väskor fick ta över den packning vi behövde och 11:02 körde vi från Vaggeryd mot Skavsta. Eftersom jag ville att vi skulle flyga direkt till Liverpool och inte till London och behöva ta oss därifrån var vi tvungna att flyga från Nyköping, men det gjorde inget. Det är fantastiskt härligt att få sitta i en bil helt utan missnöjda barn och äta massa godis och lyssna på musik och bestämma allt själva. Flyget från Skavsta gick vid 5-tiden och då hade vi avnjutit god mat och dryck på flygplatsen och var väldigt laddade!
Fredagkvällen ägnade vi åt att hitta hotellet, vilket inte var några problem alls, samt att få i oss lite mat. Vi bodde precis vid Albert Dock-området så det blev en restaurang där första kvällen innan vi stensomnade i fantastiska hotellsängar! Lite komiskt var dock att vi fått fel bokning, så vi hade varsitt trippelrum till vårt förfogande... Hade kanske kunnat vara bra att ha om Liverpool förlorat så Jimmy behövde få vara ifred... Men vi nöjde oss med ett rum.
Lördagen ägnade vi åt att gå på stan. Det fanns mycket att titta på, men vi handlade inte särskilt mycket, mer än i denna affär där vi säkert tillbringade två timmar!
Kaffe på Starbucks ett måste! Sitta och titta på folk, och själv välja när vi går vart, det är känsla det!
Hela söndagen ägnades åt fotboll. Vi ställde ingen klocka och njöt av att få sova tills vi vaknade och inte tills vi blev väckta och efter frukost började vi bege oss åt Anfield. Det var en härlig stämning där, tyckte till och med jag, som för övrigt inte blev särskilt imponerad av stället. Mindre än Örjansvall typ, och helt vanliga småpojkar som sprang runt och spelade fotboll... Jimmy var såklart av en helt annan åsikt... Före matchen satt vi i Reds bar och Jimmy var 10 år gammal igen och det var julafton...
Såhär nära planen satt vi, och detta var tydligen något som skulle fotas. Matchen sändes på tv och förhoppningsvis visade de inte den del av publiken där vi satt när Liverpool gjorde först 1-0 och sedan 2-1, för när alla andra stod upp och hoppade av glädje med sina halsdukar, då satt jag lugnt ner och åt muffins...
2-1 blev slutresultatet och det var väldigt roligt att få dela denna upplevelse med Jimmy, även om Anfield och grabbarna i Liverpool gått från helgonstatus till helt vanlig plats och helt vanligt folk för min del...
Söndagskvällen var vi ganska slut och åt lite gott på hotellet innan vi gick upp och bäddade ner oss och ägnade kvällen åt spel, prat, dricka och snacks innan vi fortsatte njuta av ostörd sömn.
Igår, måndag, när vi checkat ut, lämnade vi kvar väskorna på hotellet och begav oss åter ut och gå, gå, gå, gå, i staden och till sist till shoppingcentret i stan där vi bara strosade och insöp atmosfären. Nästan lite vår i luften och allmän lyx av kvalitetstid för mig och Jimmy.
Innan vi började röra oss mot flygplatsen satt vi och gottade oss i solen längst upp på köpcentret samt njöt av italiensk mat. Tillbaka på flygplatsen och vid 20:12 lokal tid lyfte vi från Jimmys favoritstad. Jag gillar inte att medge det, men staden tilltalade mig väldigt mycket, så dit åker vi nog båda tillbaka lika gärna.
23:30 började vi vår bilfärd den sista biten och 04:10 parkerade vi här hemma. Dagen idag (tisdag) är förmodligen en tung dag för Jimmy, som började jobba vid 8. Tack vare att han missat att ställa om klockan sedan den engelska tiden, ringde alarmet en timma för sent och han fick lite stressigt i morse... men, men. Själv sitter jag och väntar på att mamma ska komma ner med barnen som varit i Vaggeryd sedan vi åkte. Det ska bli härligt att träffa dem igen! Slutsatsen av helgen är att semester är att göra det man själv vill när man vill. Sova, shoppa, slöa, äta.... ja.
Och förresten är det vänstertrafik i England. Om någon missat det. I rulltrapporna också...
På torsdagen blev han upphämtad på jobbet av mig och tjejerna och vi åkte till ett snöigt Vaggeryd för att tillbringa en natt där. På fredag morgon efter frukost fick Jimmy ännu fler paket, vilka avslöjade vart vi slutligen skulle hamna. Vid det laget trodde Jimmy att vi skulle antingen på Finlandskryssning eller till Rom. Så här glad blev han när han fick veta att vi skulle till hans drömmars stad Liverpool och se matchen Liverpool-Blackburn:
Sagt och gjort. Vi packade om. Jimmy hade en del att packa ur sin första packning med alla mina snedspår och nya väskor fick ta över den packning vi behövde och 11:02 körde vi från Vaggeryd mot Skavsta. Eftersom jag ville att vi skulle flyga direkt till Liverpool och inte till London och behöva ta oss därifrån var vi tvungna att flyga från Nyköping, men det gjorde inget. Det är fantastiskt härligt att få sitta i en bil helt utan missnöjda barn och äta massa godis och lyssna på musik och bestämma allt själva. Flyget från Skavsta gick vid 5-tiden och då hade vi avnjutit god mat och dryck på flygplatsen och var väldigt laddade!
Fredagkvällen ägnade vi åt att hitta hotellet, vilket inte var några problem alls, samt att få i oss lite mat. Vi bodde precis vid Albert Dock-området så det blev en restaurang där första kvällen innan vi stensomnade i fantastiska hotellsängar! Lite komiskt var dock att vi fått fel bokning, så vi hade varsitt trippelrum till vårt förfogande... Hade kanske kunnat vara bra att ha om Liverpool förlorat så Jimmy behövde få vara ifred... Men vi nöjde oss med ett rum.
Lördagen ägnade vi åt att gå på stan. Det fanns mycket att titta på, men vi handlade inte särskilt mycket, mer än i denna affär där vi säkert tillbringade två timmar!
Kaffe på Starbucks ett måste! Sitta och titta på folk, och själv välja när vi går vart, det är känsla det!
Hela söndagen ägnades åt fotboll. Vi ställde ingen klocka och njöt av att få sova tills vi vaknade och inte tills vi blev väckta och efter frukost började vi bege oss åt Anfield. Det var en härlig stämning där, tyckte till och med jag, som för övrigt inte blev särskilt imponerad av stället. Mindre än Örjansvall typ, och helt vanliga småpojkar som sprang runt och spelade fotboll... Jimmy var såklart av en helt annan åsikt... Före matchen satt vi i Reds bar och Jimmy var 10 år gammal igen och det var julafton...
Såhär nära planen satt vi, och detta var tydligen något som skulle fotas. Matchen sändes på tv och förhoppningsvis visade de inte den del av publiken där vi satt när Liverpool gjorde först 1-0 och sedan 2-1, för när alla andra stod upp och hoppade av glädje med sina halsdukar, då satt jag lugnt ner och åt muffins...
2-1 blev slutresultatet och det var väldigt roligt att få dela denna upplevelse med Jimmy, även om Anfield och grabbarna i Liverpool gått från helgonstatus till helt vanlig plats och helt vanligt folk för min del...
Söndagskvällen var vi ganska slut och åt lite gott på hotellet innan vi gick upp och bäddade ner oss och ägnade kvällen åt spel, prat, dricka och snacks innan vi fortsatte njuta av ostörd sömn.
Igår, måndag, när vi checkat ut, lämnade vi kvar väskorna på hotellet och begav oss åter ut och gå, gå, gå, gå, i staden och till sist till shoppingcentret i stan där vi bara strosade och insöp atmosfären. Nästan lite vår i luften och allmän lyx av kvalitetstid för mig och Jimmy.
Innan vi började röra oss mot flygplatsen satt vi och gottade oss i solen längst upp på köpcentret samt njöt av italiensk mat. Tillbaka på flygplatsen och vid 20:12 lokal tid lyfte vi från Jimmys favoritstad. Jag gillar inte att medge det, men staden tilltalade mig väldigt mycket, så dit åker vi nog båda tillbaka lika gärna.
23:30 började vi vår bilfärd den sista biten och 04:10 parkerade vi här hemma. Dagen idag (tisdag) är förmodligen en tung dag för Jimmy, som började jobba vid 8. Tack vare att han missat att ställa om klockan sedan den engelska tiden, ringde alarmet en timma för sent och han fick lite stressigt i morse... men, men. Själv sitter jag och väntar på att mamma ska komma ner med barnen som varit i Vaggeryd sedan vi åkte. Det ska bli härligt att träffa dem igen! Slutsatsen av helgen är att semester är att göra det man själv vill när man vill. Sova, shoppa, slöa, äta.... ja.
Och förresten är det vänstertrafik i England. Om någon missat det. I rulltrapporna också...
Kommentarer
Postat av: Jennie
Världen är liten
Vi har spatserat på Liverpools gator vid samma tidpunkt
Jag kom på måndagen och stannade till onsdag
Underbar stad!
Trackback