Ingen har förstått.

Inte heller jag. Idag när jag stod i vårt nya/blivande kök och hällde upp kaffe åt mig och Jimmy för att gå ut med det till altanen där vi satt och fikade rann tårarna. Jag har inte förstått hur gärna jag vill bo i hus och inte i lägenhet. Jag har velat det länge. Men jag har inte förstått HUR gärna jag har velat det. Tårarna som rann var av glädje, lättnad och ren och skär lycka! Det är en känsla som inte går att beskriva och då har vi ändå bara kommit till tapet-rivar-stadiet...

Igår fick vi alltså nycklar till vårt lilla hus och därmed även den första av vår förstärkning, min syster. Hennes dotter räknas också som förstärkning då hon tar hand om mina små hur bra som helst! Idag kom nästa förstärkning, pappa, och imorgon dyker mamma hit. Vi är igång. Det rivs tapeter, slipas, spacklas, bärs tunga "saker" typ vindskivor och garderober och alla har något på gång. Det härliga är att jag och Jimmy nu är lediga torsdag-måndag och i vårt tempo och med den effektivitet som finnes i familjen Jonsson, så lär det hända en del tills dess! Vi räknar med att kunna flytta redan nästa helg... Vi får väl se hur det går. Det som ska göras är
*Måla alla tak
*Tapetsera hallen
*Tapetsera köket
*Måla extrarummet
*Måla vardagsrummet
*Måla trappan upp och hallen uppe
*Sätta upp en vägg mellan tjejernas rum och tapetsera båda rummen
*Tapetsera vårt sovrum
*Lägga golv i hallen
*Lägga golv i tjejernas rum
*Lägga golv i vårt sovrum
Och det är högsta prioritet, alltihop. Sedan finns det ju massor mer vi vill göra, men vi börjar här... Världens bästa familj har alltså tagit semester och hjälper oss! Vi kräver ingen hjälp, men den tas SÅ tacksamt emot så det finns inte! Underbart är det och övriga ord saknas!

I skrivande stund vaktar pappa Jonsson huset, syster och systerdotter sover, mina döttrar sover och maken gick just och la sig. Ikväll blev det pizza efter att Karlssonsystrarna somnat och vi sagt oss färdiga för idag. Klockan är 23 och jag ska också lägga mig. Det teoretiskt påfrestande jobbet har ersatts med det praktiska. Dock inom olika kategorier vilket känns skönt just nu. Känslan av att barnen leker och springer ut och in i trädgården är obetalbar! Behöver jag tillägga att vi njuter?

Ni som är nyfikna på bilder, de ligger i ett album som heter "Huset" på Facebook. Kika gärna där! Har ni inte mig som vän? Lägg till mig i så fall. Annars lägger jag upp bilder här tids nog, när tid finns...

Kommentarer
Postat av: Sofie

Kul att du känner så, ska bli spännande att följa fotona på facebook och jag hoppas att man snart får komma och hälsa på :)

Kram

2011-06-02 @ 17:56:53

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0