tildisen

Nu är vi där jag längtat efter att vara. Kvällen då mamma kommer hit för att vi imorgon ska skola in tjejerna på nya förskolan. Och då vill jag inte ha Oliver med mig, utan nannyn får ha honom hemma. Gott. Dagarna här hemma har gått sin gilla gång med lego, järnvägar, playmo, pärlor, måla, pussla, spel, film o.s.v. Med hjälp av en hel del sällskap av farmor, farfar, farbror med flickvän och gammelfarföräldrarna. Gott det. Men som sagt, nu är vi framme. Från och med imorgon delar jag och förskolan på uppdraget att roa tjejerna så att de inte är riktigt så uttråkade här hemma. Och att de får vara ifrån varandra lite på dagarna också... Det blir nog bra. Dagens foton kommer här. Världens gladaste och tjötigaste 5,5veckors-bebis på G i vagnen:

 

Däremot har han efter en omgång torsk lyckats äta sönder ena bröstet och idag fick jag nog. Han får äta på det ena, så pumpar jag ur det andra och ger på flaska. Inte bara jag som blir lycklig över det. Vilken lättnad! Men ingen hållbar lösning, jag vill ju amma. Det är en så-länge-lösning tills såren är väck.

 

I skrivande stund sover tjejerna, jag och maken är sociala mot varandra med varsin dator i knät och mamma har Oliver. Skönt...