En kopp kaffe och lite tystnad.

Sedan är jag nöjd! I alla fall just nu. Idag. Jag skulle inte alltid vilja ha det så. Så klart. Precis som med allting är lagom bäst. Fast just nu i livet är vi ganska långt från lagom mycket av något. Det är för lite sömn, för mycket trots, för lite tystnad, för mycket syskonbråk, för lite Jimmy hemma och för mycket röra hemma. Och min kopp kaffe och tystnad just nu är på lånad tid. Just nu ser han som bestämmer ut såhär nämligen...
 
 
 
Och då gäller det att passa på! Lite erfarenhet inom området har man ju vid det här laget... Målen för dagen kan inte vara särskilt höga, inte ens när tjejerna är på förskolan och jag "bara" har en bebis hemma. För visst är det så det känns nu. Om jag "bara" har Oliver hemma borde jag hinna hur mycket som helst! Eller? Dagens mål var att duscha, och det har jag hunnit. Allt däröver är bonus! Hittills har det blivit dagislämning, promenad med guldklimpen i sele ner till Eurostop. På väg dit ringde en som ville slå ihjäl min tid med en kopp kaffe, vilket jag mer än GÄRNA gjorde. Speciellt när man i lugn och ro kan sitta ner och ta en kopp kaffe och prata om ditten och datten med någon man inte träffat på väldigt länge. Det var välbehövligt. För när man har "bara" en bebis kan man ju fika ifred... Sedan den inplanerade duschen och nu bonustid. Vad göra? Jag behöver ha en lista med förslag till mig själv vad jag faktiskt ska göra när denna tid infinner sig. Annars sitter jag hela Olivers tupplur och funderar på hur jag ska förvalta tiden bäst och VIPS så är han vaken. Och det får inte ske! Nu blev det blogg och en kopp kaffe! En timma kvar till dagishämtning. Jag kan nog vänja mig vid vår nya vardag...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0