tildisen

Jag funderar på att faktiskt bli en bloggande bloggare. För vem? Det är ju alltid den stora frågan. Svaret är fortfarande detsamma som det  alltid varit för mig. För mig själv. För dem som kan tänka sig ha något ut av att läsa det jag skriver. Jag har en blogg som jag länkar till på insta. En blogg jag aldrig skriver på. Dags nu? Igen. Kanske för stunden i alla fall. För att stunden är en så konstig stund. Vi lever i en tid som kommer bli ett kapitel i framtidens historieböcker. Så jag kommer göra ett försök. Jag skriver av mig. Jag skriver för mig. Och för dem som tycker det ger något att läsa. Är jag bekväm med att öppna min annars stängda hjärna för omvärlden, en stund? Jag tror det. Väldigt, väldigt få människor får en glimt av hur tankarna går därinne. Ibland. Men eftersom mitt riktiga, äkta jag behöver en ventil, och ofta funderar och fungerar bättre i skrift än i andra forum så behöver jag skriva. Och varför inte göra det i en blogg då? Jag gillar att ge andra människor idéer till hur man kan tänka och se på saker utan att för den saken påstå att jag har rätt eller att alla ska göra så. Så då skriver jag. Jag testar. Att bli en bloggare som faktiskt bloggar. Får se hur länge det varar den här gången. Men jag kan INTE skylla på att jag inte har tid nu i alla fall.