tildisen

Idag när jag fick lite egentid att åka och handla (jag vet, man prioriterar om egentid när man har småbarn), hörde jag en "leva-länge-lista" på radio, och jag uppfyller varenda punkt! Man ska, för att leva länge enligt denna lista göra följande:
*Ha tre nära vänner
*Inte röka
*Vara gift
*Bli lagom rik
*Ha ett bra sexliv
*Få i sig d-vitamin
*Sova 7 timmar per natt
*Äta frukost
*Ha en akademisk examen
*Vara optimist

Det känns ju positivt! Sedan är ju allt relativt när det gäller vad "lagom" rik är till exempel... Men vi lever ju inte på socialbidrag, och vi sparar faktiskt ganska duktigt varje månad med tanke på vad som kommer in på kontot. Eller om det där med 7 timmars sömn räknas även om man är uppe en gång mitt i? Våra kära barn sover såhär nu för tiden:
Moa: somnar allt från 7-9 och sover till ca 8
Molly: somnar 8-9, äter 3 och sover till ca 8
Nog om det.

Idag är det fredag, och för vanligt folk, utan småbarn, en firardag! Tack vare vädret ignorerar jag detta faktum. Vi började dagen på öppna förskolan och detta gjorde Moa snortrött, så efter att ha hållit henne sysselsatt med att baka mamma och pappas efterrätt för kvällen och rensa kyckling till lasagnen som nu står i ugnen somnade hon på 5 minuter i sin nya säng. Det är FRIDFULLT att titta på ett barn som sover! Men jag kunde slita mig. Jimmy marinerar Molly för tillfället och snart blir det fredagsmys i soffan. Jag tänker inte göra mer nytta än jag redan gjort idag. Jag är mamma och hushållerska idag hittills. Emellanåt trivs jag med det. Det gör mig rädd. Antingen har jag vant mig och accepterat mitt "öde" eller så har jag gett upp... Det är olika dag till dag. I vilket fall som helst så tokälskar jag mina underbara döttrar som är så harmoniska och goa båda två! Och roliga! Framförallt Moa. "Det är faktiskt mina lökar" stod hon och sa en miljon gånger när vi skulle laga mat...

Annars händer det stora saker här runt omkring oss. Moas kille Wilmer har blivit storebror till en liten Ronja! Välkommen till världen du underbara söta lilla! Jag blir så avundsjuk när jag pratar med den nyblivna tvåbarnsmamman som ligger på BB. Även om det bara är 2,5 månader sedan jag själv var i samma sits! Förmodligen är jag inte färdig...

För övrigt har vi ett rätt körigt liv framöver, framför allt helgerna som ser ut såhär:
v.18: spex, brors födelsedag och Mollys dop (vi har bara bjudit familj och släkt denna gång, så ta det inte personligt ni andra)
v.19: Jimmy är i Danmark onsdag-söndag (hur tänker han då? Åka iväg 5 dagar när det brinner i uppsatsknutarna?!!? jaja... han är man. Män är begränsade i huvudet har mina goda vän Elin lärt mig. Detta faktum gör det lättare att stå ut med dem...)
v.20: Barnkalas och släktträff
v.21: Moa fyller 2, kalas, kalas, kalas, mors dag, tjejernas gammelfarfar fyller år
v.22: Jimmy tar examen
v.23: Min kusin tar studenten, vi har bröllopsdag och mormor fyller 85
v.24: Fotbollstränarfest med fruar och allt
v.25: Midsommar, tjejernas gammelfarmor fyller år
v.26: åker till Öland
v.27: kommer hem från Öland
Och dagen därpå börjar Jimmy jobba...

Nä, nu blir det en stor fet whiskey för min stackars hals som gör snoreont! Vilket jag väljer att ignorera så mycket jag bara kan... Och vad gäller det där med egentid på Ica, undrar om någon blir sur om jag tar med mig en termos kaffe och en solstol och sätter mig och läser en tidning där nästa gång?

Sådär helt apropå som om ingenting hänt sitter jag här och avnjuter dagen. Dagen som hittills varit till belåtenhet. Inatt åt Molly en gång, klockan 3. Jag gick upp vid 7 idag. Då sov alla. När Jimmy kom upp åt vi frukost och när jag tittade in till Molly hade hon morgonmöte med Laban och gänget över hennes säng. En liten solstråle! När hon var smord och påklädd tassade vi in och väckte Moa som sovit heeeeeeeeeeeeela natten i sin nya säng! Visserligen från klockan 21 igår kväll, vilket är något sent tycker jag, men i alla fall! Frukost för tjejerna och sedan trask-iväg till dagis. Inget gråt, "titt-ut-bus" i fönstret vid hejdå-vink tack vare att rätt fröken var på plats idag och nu sitter jag här. Jag har diskat lite, jag har listat lite och snart blir det bvc. Molly sover utanför dörren. Tack loftgång! Det här med att lista är nog min räddning, kontrollfreak som jag är. Om jag bara har livet uppskrivet det som "ska" göras, slappnar jag av. Och det är inget som "måste" göras, utan sådant jag vill. Till exempel plocka igenom köksskåpen för att se vad som döljer sig därinne. Det blir ofta så när jag flyttar att jag ställer saker på ställen "så länge" och sedan blir de kvar där.

I tisdags kom vi tillbaka från Vaggeryd. Vi hade en härlig helg där med lite all möjlig sysselsättning. Moa hjälpte t.ex. mamma att putsa fönster. Det gick väl helt okej till en början... tills Moa tvättade landet och fönstret om vartannat...



Varje dag inleddes även där med att marinera Molly, vilket gett fin-fina resultat! Hon är nästan sådär len och go som vilken bebis som helst nu! På med smörja och sedan en bakduk!


Från Vaggeryd tog jag med mig syster och systerdotter. De stannade här tills igår. Det är alltid så när jag kommer hem att jag ser massa saker jag vill göra och strukturera om hemma, också blir jag bara frustrerad när livet i allmänhet slår undan benen. Det finns inte tid, det finns inte pengar. Jag vill fixa i hallen, på balkongen och allmänt här och där. Jag får helt enkelt nöja mig med att skriva upp det på en lista!
För övrigt fick Moa med sig ny säng från Vaggeryd och hennes rum känns helt plötsligt mycket större.


Tårarna var många igår när favoritkusinen Alice åkte hem men idag var hon på kanonhumör stora lilla tösen. Nu blir det bvc för mig och lilla M och sedan får vi se vad på listan som bockas av.

Ibland måste jag (få) känna att delar av livet enbart är en transportsträcka. Trots att jag håller med Broberg i låten "Målet är ingenting, vägen är allt". Målet med livet är ju att dö, och dit vill jag inte komma än på lääääääääääänge. Men just nu är inte vägen allt alltid. Eller, det är väldigt bra för tillfället i denna sekund, minut, timma och dag, men över lag med två så pass små barn är livet emellanåt en transportsträcka. Och transportsträckor bär alltid på mål. Delmål på livets väg. Det lät stort och filosofiskt... Första gången jag var i fjällen -97 hade jag bestämt mig för att bara åka de lättaste backarna, alltså de gröna. Tills jag mötte en grön "backe" första gången. Det gick ju nästan uppför! Målet med dessa transportsträckor var riktiga backar.

Mål jag siktar på just nu, eller som jag ser fram emot nu, är saker som att sova en hel natt till exempel. Eller rättare sagt tiden då båda barnen sover en hel natt. Utan mat. Inatt har jag nämligen sovit en hel natt. Moa har sovit hos favoritkusinen och Molly har delat säng med mormor och morfar. Jag och Jimmy har således haft en nappflaskfri natt i källaren långt från barnskrik. Lovely. Ett annat delmål är att kunna cykla iväg med båda tjejerna. Först och främst med en tös på varsin pakethållare (jag och Jimmy alltså) och så småningom med dem på varsina cyklar. Sådant ser jag fram emot och har som målbild när småbarnslivet tär för mycket. Som sagt, just i skrivande stund tär inte småbarnslivet, för när det tär, då har jag aldrig tillfälle att skriva, så jag får skriva i efterhand liksom. Flummigt? Ja, jag vet, men du förstår nog vad jag menar och är ute efter. En annan målbild är hur jag vill se ut på stranden i sommar... Ett ganska avlägset mål men som jag hoppas kunna uppfylla. Jag ska försöka göra om denna målbild till en realistisk sådan. Småbarnslivet just nu är ganska mysigt. Moa är harmonisk och säger massa kul saker och Molly jollrar, ler och är allmänt nöjd. Sedan att mycket annat är på gång, det får vi ta som det kommer när det kommer.

Inatt sover Moa på övervåningen med mormor och morfar och Molly ska få sova med oss. Så att vi får en nappflaskfylld natt. För övrigt gör vi ingenting här i Småland. Eller i alla fall inte jag. Jimmy skriver uppsats. Också blir det en och annan "Nestosrunda" vilket alla i Vaggeryd vet vad det innebär. 3,2 km. Imorgon blir det kalas för lilla mamma. Mys, mys.

Här finns ingen bloggtid nu för tiden... Detta beroende på äldsta dottern som inte somnar på kvällen, och när hon väl somnat vid 21:30-tiden är jag så slut och på så dåligt humör så bloggande inte riktigt står högst på listan. Läget är annars bra och under kontroll. Molly äter och sover och är nöjd och ökar i vikt. Det enda som är kvar är hudproblemen som nu avancerat till korticonnivå. Jag visste inte riktigt om jag skulle skratta eller gråta när BVC-Karin föreslog följande dagsrutin vad gäller smörjan:
Följande ska genomföras tre-fyra gånger varje dag med start när vi går upp på morgonen:
1: smörj med Mildison och låt det torka in
2: 30 minuter senare, smörj med Miniderm
Då undrar jag hur detta passar in i vårt vardagsschema som innebär dagislämning ungefär när dagens första smörjning ska ske, promenad när andra smörjningen ska ske, utelek med Moa ungefär när tredje smörjningen ska ske och den enda som skulle kunna passa är kvällssmörjningen när Moa skriker sig fördärvad p.g.a. sovvägran... Mmm... Jag förhandlade mig till följande:
Morgonsmörjning:
Mildison och sedan Miniderm
Lunchsmörjning/någon gång på dagen:
Miniderm
Kvällssmörjning:
Mildison och sedan Miniderm
Vi får se hur det går.
För övrigt flyter vardagen nu och Moa är hur harmonisk och go som helst även om hon kläcker vissa obegripligheter emellanåt. T.ex. att mamma inte kan åka rutschkana p.g.a. att "mamma har en stor jumpa"...
Hon leker på som bara den och tjatar med sig själv och hjälper mamma i köket:


Dagen idag har varit bra. Jag gick upp 06 för att få den där egentiden jag missar på kvällen och det var underbart att sitta och äta frukost ensam med Jimmy innan han åkte till jobbet och innan barnen vaknade. Sedan hade jag lååååååååååååång tid på mig att göra båda i ordning innan dagislämning. Idag hade jag hunnit både Mildison och Miniderm LÄTT. Lämnade Moa, gick till BVC (tar 45 min.) och gick sedan till stan och inhandling av attiraljer nödvändiga för att fira. För det ska vi göra ikväll! ;) Buss hem och när jag hämtat Moa från dagis kom svärmor och hälsade på. Fika och massa prat och sällskap!!! När hon åkte vid 17:30 tog hon med sig Moa för övernattning. LOVELY!!! TACK! Så ikväll är det bara jag, Jimmy och Molly, och hon har ofta den goda smaken att sova i sin säng kvällstid. Så ikväll blir det god mat och dricka, hockey och firande. Av vad? Det tar vi när det blivit officiellt till 100%... ;)
By the way så ser Molly ut så här nu för tiden:

Igår upplevde jag tidernas fredagsunderhållning! Molly gjorde sitt första modelluppdrag. Gage? En burk såpbubblor! Det var nämligen dags för bvc att ta bild till sitt lilla informationsblad, och platsen för en tvåmånaders var inte tillsatt och därför tillfrågades vi. Självklart! Är man född in i en familj som älskar att vara med på kort så ska det vänjas i tid! Det var vansinnigt roligt. Framförallt för att jag var förälder till den lilla plutten i famnen på bvc-Karin och inte till en av de främlingsrädda 9-månaders. "Blås såpbubblor!" kom som en briljant idé för att fånga intresset hos barnen. De tänkte inte riktigt på att det även fanns en del barn i Moas ålder som inte riktigt fascineras av att TITTA på bubblorna... "Ta den!!!" Också var kaoset igång igen. Så från och med idag fotar förmodligen den aktuella fotografen natur istället! Träd och annat som står still och är tysta. Vi får bara hoppas att hans flickvän inte kläckt ur sig frågan "Ska vi skaffa barn?!" nu i dagarna...


Nu har i alla fall Moa kommit hem från Småland och vi hoppar på vardagståget igen. Trots att det är helg. Som småbarnsförälder är ju alla dagar lika, tycker i alla fall jag. Det är inte riktigt så att Molly och Moa går och lägger sig själva vid 7-tiden och sover fantastiskt intensivt HELA natten till 10-11 på förmiddagen bara för att dagen råkar heta något som börjar på fre eller lör... Det finns självklart vissa saker som skiljer dessa dagar från vardagar och en sådan sak är att Jimmy inte behöver ge sig iväg på morgonen. Så i morse familjemös vi i Jimmy och Moas säng. (Hon har tagit över min halva...)



Tjejerna Karlssons fötter och pappa Karlssons håriga arm.... Vad ska bort??



Idag har vi haft MYCKET kärt besök från Uddevalla. Middag och lek här och nu är det lugnet efter stormen. Moa har börjat somna middag när hon ska vila lite och sover för tillfället. Vi får nog väcka henne snart med tanke på att det tar x antal timmar att söva henne på kvällen, även om hon inte sovit middag.
För min del blir det köket och disken, men det gör inte så mycket, för inatt ska JAG få sova i vår säng med Moa och Jimmy sköter restaurangservicen för Molly. Som för övrigt blivit som en helt annan bebis sedan hon får ordentlig mat! :)
En liten grillbild från i torsdags kväll. Vi är så hurtiga vi!

Ibland kan jag inte ta vissa frågor. I måndags till exempel, på BVC, råkade Karin fråga den oskyldiga frågan "Hur är det?" varpå jag bryter ihop. Och bara skakar på huvudet. Vi sover inte, Molly är aldrig nöjd, hon är prickig och torr över hela kroppen och går inte upp i vikt över huvud taget. TROTS att jag ammar och ammar och ammar. Jag är ett vrak. Summan av detta blir beslutet att sluta amma. Det känns som ett bra beslut! Jag orkar inte med. Det hade varit en helt annan femma om Molly mådde bra, ökade i vikt och var nöjd, men nu är/gör hon inget av det. Där av detta beslut. Så nu kan det se ut såhär hemma hos oss;


Mycket trevligt! Speciellt nattetid...
Efter detta lilla ihopbryt ryckte min personliga ängel Pia in. Hon tar tag i saker när jag står som ett kolli och bara skakar på huvudet. "Vi kommer och hämtar Moa, så får hon vara hos oss ett par dagar så ni kan komma i fas och vila upp er!" Tack, ja tack!



Så i skrivande stund ligger Moa förmodligen i Alice´s säng i Vaggeryd och sover och jag har gått från "körd i botten" till "jättetrött". Absolut ett steg i rätt riktning. Varför vara mer duktig än jag klarar av?! Hur bra mamma är jag då? Vi håller alltså på att lära oss hur mycket och hur ofta Molly ska äta nappflaska medan Moa får 100% uppmärksamhet i Smålands skogar. Också passar hon väl på att ställa Alice´s saker i oordning också kan jag tro...


För övrigt har jag passat på att få i mig både pizza, glass, ost och choklad. De två sistnämnda hos en annan ängel, nämligen min underbara granne som alltid, alltid, alltid välkomnar mig och min skrikiga avkomma... MEN! sedan flaskan kom in i bilden har hon blivit betydligt mer nöjd! Hon kan sitta SJÄLV i babysittern och kika runt omkring. Inte så att jag brukar sitta med henne I babysittern, men ja, du fattar....  Hon skrattar, pratar och är allmänt nöjd! Ett betydligt bra val att sluta amma då! Trots ömma bröst... Men det ger väl sig.

Tiden har i alla fall utnyttjats på bästa sätt idag. Jag och Molly låg i sängen till 11:30, sedan låg vi i soffan och tack vare att jag är så slut ignorerade jag disk, tvätt och städning och prioriterade Molly-gos och "Vänner".
Tur att det finns änglar i min omgivning! Imorgon kommer stora lilla tjejen hem. Skönt, för jag saknar henne!

Då var vi tillbaka där vi hör hemma efter nästan en vecka i Vaggeryd. Jag hade kunnat slänga upp lite bilder från de dagarna, men det går inte välja bland alla, så jag struntar i det. Det var bra dagar i alla fall. Dock är den servicefulla tiden slut nu då lilla mamma fått börja jobba igen. Det är alltid lite vemodigt att åka därifrån, framförallt för att det känns tungt att ro livet i hamn när man ser det från andra sidan. Nog om det. Nu är nu och nu är Halmstad. När man är i det så är det inte så farligt. Igår kom vi hem igen och det känns bra att vara hemma. Idag har vi haft en riktigt mysig familjedag trots en jobbig natt. Molly strular och Moa är vaken nattetid. Igår kväll satt vi med varsin i knät och försökte få i oss lite mat. Fredagsmys på högsta nivå... Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta åt alltihop, så jag gör både och. Men idag är det lördag! På förmiddagen tog vi oss in till staden för att göra några ärenden men mest för att få se lite liv! Lite människor och sol! Underbart! Vi lyxade till det med lite lördagsfika på torget innan vi gav oss hemåt.



Efter lunch och vila packade vi ner vårt liv och gick till Sannarp för att kika på lite fotboll. Riktigt mysigt faktiskt! Moa hade en boll med sig och till och med jag spelade lite med henne! Som pricken över i´t blev det utomhusmellanmål på hemvägen. Mys!



Eftermiddagen och kvällen har varit lugn. Moa somnade i min famn 10 i 7. Jättetrött och i stort behov av närhet även hon. Efter smörjning nummer 4 med torktumlarvärme somnade Molly så gott så det gick att lägga henne i sängen där hon nu legat sedan klockan 8! Lyxigt värre har vi alltså haft två timmar i soffan utan barn. Nu ska jag ta tillfället i akt och gå och lägga mig. Jimmy ska fördriva tiden framför tv:n med el clasico. Det passar mig perfekt, för vaknar Molly så vet jag var hon ska tillbringa tiden framåt...
Imorgon blir det grillpremiär här i Halmstad!

Jag laddar inte ner musik eller film, jag har ingen mp3-spelare, jag kan inte surfa från mobilen, jag bränner ut foton på skivor och jag har fortfarande ett ordentligt gäng vhs-filmer hemma. Tekniken gick om mig någonstans när internet fyllde två år. Och jag bryr mig inte. Jag skäms inte över att erkänna att jag så sent som förra veckan köpte en cd-skiva. Så det så!
Nu är vi i Vaggeryd och har det bra. Som kontrast till vårt vanliga liv är det helt okej att vara här några dagar, men oroa er inte, det ger ingen "här-vill-jag-bo-för-evigt-känsla". Jag njuter när jag är här, men det är också allt. Jag sörjer närhet till familj när jag åker härifrån, men vill inte vara en del av det småsamhälleliga "Jag vet vad du gjorde förra sekunden". Det vet ju i och för sig alla om alla tack vare facebook och bloggar nu för tiden, men då väljer jag vad jag vill att andra ska veta. Kanske har jag för mycket fördomar om små orter vad vet jag. Men jag vet att jag inte vill bo i en. Jag älskar min stad och hade det inte varit för att Jimmy aldrig någonsin bott någon annanstans hade jag lätt kunnat tänka mig att bo där för alltid. Det kanske vi gör ändå i och för sig, men det hade nog varit nyttigt för honom att bli tvungen att vara helt ny i en stad med allt vad det innebär.
Jag tänker lite "högt".

Här pluggas det för fullt. Från Jimmys sida alltså. Jag gör inte så mycket mer än är mamma och umgås med familjen. Lite kort har blivit inklistrade, annars ingenting. Vi har firat systerdottern och försöker få lite motion när vi inte behöver ha barnen med oss. Det är väldigt skönt att gå en riktigt rask långpromenad UTAN att behöva hålla fast i en vagn utan kan veva på med armarna också... Eller slippa gå tre steg fram och fyra tillbaka för att plaska i en vattenpöl, komma på att vi glömt gummistövlarna och bli tvungna att gå hem igen.

Nog om det. Här händer lite grejer också, men det är sådant som i nuläget hade fått avhandlats i en anonym blogg och någon sådan finns ej att tillgå för tillfället. Mer om det när det är officiellt :)
Nu blir det badkaret. Utan att behöva hålla öronen öppna för eventuellt nattvakna barn. Det finns några sådana även här tydligen... Två för att vara exakt.

Kom på att denna bild bara måste visas... Jimmy, Moa och Gösta! Fråga mig inte varifrån hon fått namnet Gösta, men när vi frågade vad dockan hette, var det det namnet som gällde... Och Gösta gillar att åka båt i väntrummet på BVC...

Promenaden härom dagen med Emelie innehöll en del mammafilosofi. Man blir så klok när man blir mamma förstår ni... Hemligheten i att kunna tycka att livet och situationer är överkomliga är helt enkelt att utgå från ingenting. Då är allt, utöver "ingenting", ett plus. Till exempel det här med nattsömn. Om jag utgår från att jag kommer vara vaken hela natten är varje minuts sömn ett plus! Även om det sammanlagt bara är två timmas sömn, så är det två timmar mer än jag utgick från. Är du med? Samma sak om jag utgår från att inte få något gjort alls här hemma, då är varje diskad kopp en seger. Nog om det.
Vi har det riktigt mysigt här för tillfället. Över lag alltså. Framförallt en dag som den här då Jimmy varit ledig. Underbara Moa, som för övrigt bara pratar och pratar och pratar och sjunger och pratar och sjunger och sjunger och pratar, har haft påskfest på dagis idag. Här är hon på väg! Måste bara ha lite dricka först...

När det är påsk är det maskerad, och p.g.a. att vi inte äger påsk-kärring-kläder fick hon klä ut sig till något annat, nämligen tårta! Så söt och god så man vill äta upp henne!


Under tiden påskfesten höll på passade vi på att åka in till stan en snabbis för att uträtta några ärenden. Som jag önskar att jag hade råd att köpa det jag hittar! Att inte behöva titta på prislappen. Att slippa tänka efter en extra gång om jag verkligen behöver just den där tröjan. En lyckad runda på stan för mig är en runda då jag tittat igenom varenda affär och konstaterat att det inte fanns någonting jag vill ha. Då är jag nöjd. Som det nu är blir jag bara på dåligt humör av att gå på stan och inse att jag inte har råd med någonting. Bättre att hålla sig därifrån.

I eftermiddag har vi varit på födelsedagskalas! Jimmys kära mor fyller år minsann. Tyvärr kunde jag inte äta den jättesöta kycklingtårtan, men det var lyx på högsta nivå ändå för mig eftersom svärmor fått tag på mjölkfria bakelser! Tack snälla för det! :) Än så länge står jag ut med mjölkfritt, men jag saknar ost... Fast inte på bakelser då nä...

Moa posear i mössan från favoritkusinen.


Väl hemma tankade jag Molly och skickade iväg henne med Jimmy för att handla hamburgerbröd. Jag och Moa fick kvalitetstid och jag nattade henne. Lille katt är dagens sång och jag sjöng den i 20 minuter. Sen sov hon gott och jag ställde mig och stekte hamburgare. När även den vuxna delen av lägenhetens invånare var mätta och belåtna rakade jag av Jimmy håret. Så nu leder han gå-ner-i-vikt-tävlingen här hemma för han blev 5kg lättare, jag lovar!

För tillfället har vi en disktrasa som det står "Din mamma jobbar inte här", vilket är lite komiskt eftersom att min mamma faktiskt befinner sig här ganska ofta och då jobbar hon faktiskt här. Tisdag till onsdag denna vecka har hon varit här och gjort mig sällskap och skött markservicen. TACK för det! Dessa dagar flöt på och det kändes som om jag bodde i badrummet även då. Molly verkar tycka det är helt okej att ligga i tropisk värme och bli masserad och insmord. Emellanåt så okej att hon somnar...


På tal om henne var vi på läkarbesök idag. De var jättenöjda med hur huden reagerar på att bli smord 4 gånger om dagen så det måste vi fortsätta med. Vikten är sådär tillfredsställande, men hon minskar inte nu i alla fall. Vi tar en vecka i taget och matar och matar och matar och hoppas på det bästa helt enkelt.

Lite mer nöjd har hon blivit emellanåt. Delvis tack vare ett lyckat inköp bestående av musikmobil över sängen. Det kändes helt overkligt att hon faktiskt låg nöjd och lycklig i sängen och bara tittade. Och helt plötsligt hade hon somnat! Me like.


För tillfället sitter hon och gnäller i bärselen på mig och det är väl dags för mat igen... Glufs glufs! Så jag får väl helt enkelt ta och önska Glad Påsk från oss så länge, så får vi se när jag lyckas hamna här nästa gång!
GLAD PÅSK!